Att spotifiera eller inte spotifiera

Den 14 april gick Spotify ut med att stora förändringar kommer att göras gällande tjänsten Free/Open. Från och med första maj kommer möjligheterna att lyssna gratis bli betydligt mindre. Nämligen högst 10 timmar, eller fem gånger per låt, varje månad.

Givetvis måste detta ha med en USA-lansering att göra. Det var den första tanke som flög genom mitt huvud, innan jag ens hunnit läsa artikeln. Spotify har länge försökt ta sig in där, men de amerikanska skivbolagspamparna har konstant satt sig på tvären. Att ”deras” musik helt plötsligt skulle erbjudas lyssnarna gratis är ungefär lika populära som man kan anta att skatt och socialism är hos dessa herrar. Att kraftigt begränsa gratislyssnandet kan mycket väl vara den nödvändiga kompromiss som slutligen öppnar upp den amerikanska marknaden för Spotify. För rent strategiskt känns förändringen inte helt klockren.

Spotify utmanar en världsbild
Spontant känns förstås 99 kr i månaden för obegränsad tillgång till musik billigt. I alla fall för oss som fortfarande minns när man köpte cd-skivor för nästan det dubbla. Dessutom var i princip samtliga i mitt Twitter-flöde som uttryckte sig om saken – om inte positiva så i alla fall förstående – till förändringen.

Men nu är ju kanske inte mitt Twitter-flöde representativt för den stora massan, och även om jag också först var positiv så blir jag alltmer skeptisk till affärsmodellen allt eftersom jag låtit det hela sjunka in. En stor andel av Spotifys användare har i princip aldrig betalat för musik. Innan de gick över till Spotify laddade de ner sin musik illegalt, via exempelvis The Pirate Bay. I deras värld är musik inget man betalar för. Det är modigt av Spotify att utmana den världen.

Vad kunde gjorts annorlunda?
Tio procent av användarna, cirka en miljon, har redan ett premiumkonto. Sannolikt främst tack vare möjligheten till Spotify i mobilen. Det är faktiskt en siffra företaget borde vara ganska nöjda med. Om nu inte de amerikanska skivbolagsdrakarna hade lurat i vassen så hade nog mindre drastiska förändringar varit att föredra. Fortsatt Free/Open-modell, men där ny teknik och nya, roliga funktioner satsats på premiumanvändarna. Det skulle sakta men säkert byggt allt allt starkare incitament för att börja betala för tjänsten. Bättre att belöna de som betalar istället för att straffa dem som inte gör det.

Ett problem är också att gratisanvändare kanske inte kommer att kunna lyssna på nya låtar som dyker upp i deras Facebook-flöden när deras vänner delar dem, om de redan skulle ha förbrukat den månadens kvot. Eftersom delning via sociala medier är extremt viktigt idag borde självklart ny musik som delas på det sättet alltid vara tillgänglig. Detta är ingen rocket science, bland annat New York Times nya paywall använder sig ju av den metoden. Att Spotify inte verkar tänka så långt är märkligt, men även här är det kanske jänkarna som dragit i trådarna.

Mer läsning
Sydsvenskan
Doktor Spinn
Jardenberg.se