Författare: Markus Welin

Så tar du fram en grundläggande strategi för sociala medier

Vill ditt företag bli mer aktiva i sociala medier men saknar en strategi? Har du fem minuter över? I det här korta inlägget går jag igenom de mest grundläggande frågorna du behöver svara på för att komma igång på ett genomtänkt sätt.

Att många aktörer, framförallt mindre,  inte riktigt kommer igång med att använda sociala medier i sin kommunikation kan ha flera orsaker. Tidsbrist är en vanlig sådan, men ofta handlar det också om att man inte har tagit fram något underlag för att motivera aktiviteten och ge den affärsvärde, och därför prioriteras sociala medier bort. Att ta fram ett sådant underlag – en strategi – känns som ett stort och oöverkomligt projekt. En byrå eller konsult behöver anlitas, vilket känns komplicerat och framförallt dyrt.

Förr eller senare kommer du antagligen behöva ta fram en fullvärdig strategi och då kan det förstås vara bra att ta hjälp, men bara genom att gå igenom de här enkla punkterna så har du kommit tillräckligt långt på vägen. Då sätter vi igång!

1. Vad gör du här?

Den första och viktigaste frågan att svara på. Vad är syftet med att lägga tid på exempelvis en Facebook-sida? Att ”alla” är där och att man därför ”måste” vara på Facebook är inte ett tillräckligt svar.

Man kan ha flera olika syften. Till exempel prata med kunderna, stärka varumärket och driva försäljning, men då är det viktigt att arbeta med riktat innehåll utifrån de olika syftena. Genom att fokusera på en sak i taget undviks spretiga och otydliga budskap och det blir enklare att säkerställa att innehållet löser sin uppgift. Att alltid försöka göra allt på en gång är oftast en dålig idé.

2. Vem pratar du med och varför ska hen bry sig?

När du svarat på ”vad?” så är det dags att svara på ”vem?” och ”varför?”. Vilken eller vilka målgrupper har ditt företag, och varför ska individer i målgruppen bry sig om innehållet i din kommunikation? Detta kan verka självklart, men alldeles för många företag överskattar intresset för den egna tjänsten och produkten.

Genom att lära känna sin målgrupp så blir det enklare att förstå hur man ska kommunicera med dem för att de ska bry sig, vilken typ av kontext som behöver adderas till produkten/tjänsten för att den ska bli intressant. Olika produkter och tjänster behöver förstås olika mycket kontext. Red Bull, som ju i princip bara är ett sockrat koffeinvatten, behöver mer kontext än Tesla där produkten i sig är det som engagerar.

Målgrupp påverkar också valet av kanaler i allra högsta grad. Om den primära målgruppen är pensionärer så kanske inte Snapchat är den bästa kanalen att försöka möta dem i. Studera gärna undersökningen Svenskarna och internet för att lära dig mer om hur din målgrupp beter sig på nätet.

3. Hur mäter du och följer upp ditt arbete?

På den här punkten är det tyvärr många som slarvar. Även mer etablerade aktörer med en tydlig uppfattning om vad de vill uppnå och vilka de vill kommunicera med. Många gör det enkelt för sig och använder några slentrianmässiga nyckeltal som egentligen inte ger någon rättvis bild av huruvida arbetet är framgångsrike eller inte. Om den virala videon fick stor spridning och många visningar så måste ju kampanjen varit bra?

Nja, men det man bör fokusera på när man tar fram nyckeltal är validiteten, det vill säga att man mäter rätt saker utifrån vad man vill ha svar på. Om kampanjens mål bara var stor räckvidd är naturligtvis spridning och räckvidd relevanta nyckeltal, men oftast är målen mer specifika än så. Till exempel att stärka varumärket eller driva försäljning, och då behövs mer precisa nyckeltal.

Är målet med Facebook-sidan att föra dialog med kunderna? Då är engagemang i form av exempelvis kommentarer ett bra nyckeltal. Om målet däremot är försäljning så kanske inte antal gillningar på en bild eller en video säger så mycket om hur Facebook-sidan bidrar till försäljningen. Försök hitta nyckeltal som verkligen svarar på frågan du ställer.

Sådär – nu kan du börja tänka operativt

Efter att du svarat på dessa tre frågor så kommer det blir lättare att gå vidare och strukturera upp det operativa arbetet. Hur mycket resurser som ska läggas, ansvarsfördelning, struktur för redaktionellt arbete, Community management med mera. Arbetet med sociala medier har kanske bara börjat och det finns förstås mycket kvar att göra, men du ligger redan steget före ett fortfarande ganska stort antal aktörer som ännu inte riktigt verkar veta vad de vill med sin närvaro i sociala medier.

Så blir du en mer produktiv anställd – och får mer fritid

Att du kan få mer gjort på mindre tid låter som något som är för bra för att vara sant. Men egentligen kanske det bara handlar om att våga ifrågasätta arbetslivets invanda strukturer och samtidigt våga erkänna det så många vet men få talar om.

Förutom att ha arbetat ungefär tio år som anställd har jag också flera år som egenföretagare och konsult bakom mig. Tack vare det har jag haft möjligheten att identifiera vad som gör mig produktiv när jag inte har några andra ramar än mina egna att utgå ifrån – och tack vare bra arbetsgivare har jag sedan också haft möjlighet att testa att applicera detta på min roll som anställd.

Det jag har kommit fram till är att det framförallt är en sak som gör att min produktivitet ökar – nämligen flexibilitet.

”Att jobba åtta timmar per dag är inget självändamål utan det viktiga är vad du levererar.”

Om du inte redan gör det – börja jobba på distans ibland. Om du har förmånen att ha ett jobb där det fungerar det vill säga. Som lokförare eller sjuksköterska blir det svårt, men väldigt många kontorsjobb kräver – trots namnet – inte att du sitter på kontoret för att kunna göra ditt jobb.

Innan jag läste Tim Ferriss bok ”4-Hour Work Week” så hade jag ofta lite dåligt samvete när jag jobbade hemma eller från ett café. Detta trots att jag i princip alltid var mer produktiv och hann slutföra fler uppgifter än när jag var på jobbet. Den ökade produktiviteten berodde, förutom den uppenbara fördelen att kunna fokusera på en sak utan att bli störd, på att jag blev extra motiverad att arbeta effektivt eftersom jag kunde använda tiden jag tjänade in till att vara ledig. Detta var antagligen också det som gav mig lite dåligt samvete, att jag skulle ha kunnat hinna jobba ännu mer.

Men det är ingen som är produktiv under 100 procent av en arbetsdag på åtta timmar. Att vara på kontoret eller att vara ”upptagen” hela arbetsdagen är inte samma sak som att vara produktiv. Att jobba åtta timmar per dag är inget självändamål utan det viktiga är vad du levererar. Den som vägrar accepterar det faktumet är antingen okunnig eller oärlig (jag vet inte vilket som är värst). Men vi är nog många som känt oss lite osäkra kring hur man ska förhålla sig till denna självklarhet. Vågar man säga sanningen, utan att betraktas som arbetsskygg? Själv behövde jag alltså läsa det i en New York Times bestseller-bok för att sluta ha dåligt samvete över hemmajobb.

Betyder detta att man alltid ska jobba hemma? Naturligtvis inte, då skulle man missa allt det positiva som de fysiska interaktionerna med kollegorna för med sig. En kombination är förstås bäst, men det finns tyvärr fortfarande en utbredd skepsis även mot sporadiskt hemmajobb bland många arbetsgivare.

Samma sak gäller arbetstider. Ibland krävs det att du är på plats på kontoret vissa tider, men ofta inte. Uppgifter som innebär att skriva, analysera och planera behöver till exempel inte göra det. Vill du göra det en söndagskväll och istället vara ledig en fredag eftermiddag – då borde inte det vara ett problem.

”Se på möten som du ser på en investering – du investerar din tid. Ett bra möte som tar dig framåt kan ge avkastning på flera gånger den avsatta tiden, men ett möte som inte leder någonstans blir enbart en kostnad.”

Något som ofta hindrar oss från att jobba hemifrån är möten. Kanske det går att lösa genom att ha mötet på distans via video. Men lösningen kan också vara att inte ha något möte. I alltför många företag och organisationer är det  tyvärr nämligen vanligt med alldeles för många möten med alldeles för många personer i. Ett vanligt förslag efter ett dåligt möte där man inte kom fram till något är tyvärr: ”ska vi boka ett nytt möte?”.

Innebär det att möten alltid är något negativt? Verkligen inte. Se på möten som du ser på en investering – du investerar din tid. Ett bra möte som tar dig framåt kan ge avkastning på flera gånger den avsatta tiden, men ett möte som inte leder någonstans blir enbart en kostnad.

Med större flexibilitet i form av färre (men bättre) möten, mer tid att jobba på distans och mer individuella arbetstider så kommer du ha alla möjligheter att öka din produktivitet och leverera bättre resultat – samtidigt som du får mer tid över till familj och fritid. Det är en ekvation där både du och din arbetsgivare blir vinnare.

Bild: Luca Bravo

Investera i en bättre värld

Vill du hjälpa människor i tredje världen att få tillgång till el, samtidigt som du bidrar till att minska koldioxidutsläppen? Då kanske Trine, en socialt entreprenörskaps-startup från Göteborg, kan vara något för dig.

Det hela går till så att du via Trines plattform lånar ut pengar till lokala installatörer av solpaneler i tredje världen. Detta ger människor tillgång till el som är mycket billigare och mer miljövänlig än dagens fossila alternativ. Samtliga de hittills finansierade projekten är placerade i olika länder i Östafrika. Lånet återbetalas löpande, och du får även en hygglig ränta på omkring fem procent.

Plattformen

Trines plattform är smart uppbyggd med olika triggers för att hålla användarna aktiva under de ibland ganska långa projektperioderna. Man uppmanas till exempel att dela sin aktivitet i sociala medier, och kan se hur många som har klickat på länkarna på Facebook och Twitter. Dessutom kan man värva vänner, vilket ger en voucher på €10 till både vännen och den som värvar. Vill någon använda min referral-länk och få €10 så klicka bara här.

Det går också att ge bort presentkort som kan användas på plattformen.

Varför lån?

Men är det inte bättre att ge pengar till välgörenhet om man vill hjälpa till? Den frågan kanske vissa ställer sig. Men det ena utesluter inte det andra, jag ger själv regelbundet pengar till olika biståndsorganisationer, och som jag ser det finns det flera fördelar som gör denna modell intressant.

  • Eftersom tanken är att pengarna ska återbetalas (även om risk såklart förekommer) så är många benägna att bidra med större belopp.
  • Lån som återbetalats kan investeras i nya projekt, och på så sätt kan samma pengar göra nytta flera gånger om.
  • Du vet exakt vad pengarna går till och kan följa hur projektet utvecklas över tid.

Och ur ett lite större perspektiv, om vi ska kunna skapa en hållbar framtid för vår planet så är det viktigt att alla delar av samhället är med på resan – inte minst näringslivet. Det måste gå att göra ”sustainable business”, som Trine själva kallar det. Därför ger jag båda tummarna upp för såväl Trine som liknande initiativ.

Vill du läsa mer om Trine så finns artiklar på Di Digital och i Tidningen Innovation från Vinnova.