Kategori: Analyser

Analyser kring aktuella ämnen inom kommunikationsområdet.

Bygg digital strategi bortom kanaler och format

Att lägga allt fokus på kanaler och format är bara att skrapa på ytan. För verklig digital utveckling och långsiktiga resultat krävs analys och strategi på en högre nivå.

När jag blir rådfrågad om sociala och digitala medier och dyker det ofta upp frågor som ”Är det video som gäller nu?” eller ”Är det Linkedin vi ska satsa på?” Såklart fullt rimliga frågor, det är naturligt att vilja konkretisera och bryta ner saker till en enklare nivå. Men det mest konstruktiva och långsiktiga svaret jag kan ge är tyvärr inte ett enkelt ja eller nej utan att det är bättre att höja blicken igen.

Självklart bör man hålla koll på hur Facebook, Instagram eller Linkedin fungerar rent praktiskt och kontinuerligt testa vilka format som ger bäst resultat. Men det är viktigt att komma ihåg att vilka kanaler och format som gäller kommer och går och de är dessutom bara små spelpjäser i ett stort spel.

Det verkligt intressanta är vilka beteendeförändringar och vilken digital utveckling sociala medier driver. Det är kring dessa insikter en digital strategi bör byggas och det som kommer göra verklig skillnad över tid. Inte att vara ”bra” på Linkedin eller på video.

Vi kan ta Snapchat som ett exempel. Många företag rusade dit för ett par år sen eftersom det var den nya heta kanalen. Men det som var intressant var inte Snapchat i sig utan vilka beteenden och behov som lyftes fram i ljuset. Alltså ”disposable media” som inte finns kvar online för evigt samt att i första hand dela det privat med vänner snarare än offentligt med alla.

Mitt råd är att inte nöja sig med att bli bra på att lägga en gatsten. Lär dig istället hur man bygger hela staden.

Därför är hållbarhet ett måste för alla varumärken

Hur viktigt är egentligen en tydlig miljö-och hållbarhetsprofil för att göra bra affärer? Ganska viktigt har det visat sig. Hållbarhet är inte längre bara välgörenhet – det är business. Att inte jobba med hållbarhet är en affärsrisk.

Att hållbarhet är högt på agendan idag har nog ingen missat och det får allt större utrymme i samhällsdebatten. Flygskam blir ett nyord, Greta Thunberg träffar Arnold, tidningen Breakit kör en hållbarhetsutmaning – listan kan göras hur lång som helst. Men även om klimatet har varit agendasättande och fått medieutrymme ända sedan Al Gores glansdagar så är det först på senare år som disruptionen börjat få grepp om näringslivet på allvar. Nu är det anpassa sig eller försvinna som gäller.

Fler och fler fondförvaltare väljer bort att investera i företag som inte är hållbara. Inte enbart för att föregå med gott exempel – då skulle inte så många göra det. Hållbart är helt enkelt också ofta lönsamt. Att Richard Branson och Bill gates investerar i svenska clean-techbolaget Climeon är ingen välgörenhet. Om värme omvandlad till el slår igenom runt om i världen där förutsättningarna är gynsamma kommer det blir en mycket bra investering för dem. Microlån via likaledes svenska plattformen Trine finansierar grön energi i Afrika samtidigt som det ger avkastning till sina investerare.

Samtidigt som nya startups växer fram genomgår äldre bolag transformationer. Svenska industriföretaget Duni, som tillverkar engångsprodukter, bland annat talrikar, bestick och servetter, håller exempelvis på att gå över till helt återvinningsbara material. Fastighetsbolaget Wallenstam har blivit helt självförsörjande på förnybar energi genom att bygga och driva egna vindkraftverk. Idag har de 66 stycken runt om i Sverige.

Det finns även en hel del statistik som visar på vikten av hållbarhetsarbete (källor: Nielsen och Forbes).

  • 81 procent av kunsumenter globalt anser att det är extremt viktigt eller väldigt viktigt att företag har implementerat program för att förbättra miljön. I utvecklingsländer är det extra viktigt, på den allt större och viktigare indiska marknaden är siffran till exempel hela 97 procent.
  • 66 procent av konsumenterna skulle spendera mer på en produkt om den kom från ett varumärke som de anser som hållbart. Bland millennials är sifran 73 procent.
  • 90 procent av alla VD:ar anser att hållbarhetsarbete är fundamentalt för företagens framgång. Både genom att ha hållbara produkter och genom strategiska initiativ som hållbarhetsprogram och hållbarhetsrapporter.

Den cyniske kanske undrar om man verkligen ska göra miljö- och hållbarhetssatsningar för att tjäna pengar. Jag skulle hellre vända på perspektivet. Att företag tar ett samhällsansvar vid sidan av kärnverksamheten är naturligtvis bra. Men det får aldrig samma tyngd som när samhällsansvaret blir en del av kärnverksamheten. Därför är det enbart positivt att företag nu alltså kan vara hållbara genom att helt enkelt driva sin kärnverksamhet bättre.

Digitala beteendeförändringar och vad de innebär

Det talas mycket om nya och pågående trender inom digital kommunikation och marknadsföring, men något som är minst lika viktigt som att se uppgående trender är att identifiera nedåtgående. Företag som inte gör det riskerar att bli nästa exempel à la Facit eller Kodak på inspirationsföreläsningar om ”förändring”. Jag har identifierat några beteendemönster att hålla koll på och vad dessa innebär för vår kommunikation.

Desktop används snart enbart på jobbet

När slog du på datorn för att göra något icke arbetsrelaterat senast? Är du tjänsteman så är risken ganska stor att det var länge sedan. Tidigare var datorn den centrala enheten i våra hushåll, något som hanterade allt från arbete till praktiska ärenden och underhållning. Den positionen har nu ersatts av mobilen och datorn har, förutom bland nischade grupper som gamers, reducerats till att endast bli ett arbetsredskap. I synnerhet underhållningen har i princip helt flyttat över till mobilen.

Vad innebär detta? Inom B2C är det helt centralt att nå sina målgrupper på mobilen, läsplattan eller kanske till och med på någon wearable tech-produkt som klockan. Annars finns det en uppenbar risk att inte nå dem alls.

Det ”öppna samtalet” inte längre lika öppet

När utvecklingen kring det som kom att kallas ”sociala medier” tog fart var öppenheten och transparensen en stor del av den allmänna uppfattningen kring vad förändringen handlade om. Då var Twitter det hetaste nätverket och hyllades för sina möjligheter till öppen kommunikation och samtal.

Men vill vi människor verkligen vara öppna och transparenta med allt? Nej, skulle det visa sig. Hos den nya generationen som växte upp med sociala medier har en stor del av kommunikationen kommit att flyttas till kanaler som möjliggör ett mer selektivt urval gällande vem som får ta del av vad. Idag sker kommunikationen allt oftare i slutna, privat meddelande-baserade kanaler som Snapchat och Whatsapp istället för på Twitter.

Vad innebär detta? Youtubeprofiler, stora instagrammare och andra influencers kör förstås fortfarande ”öppna” samtal. Men motorn bakom, det vill säga alla fans och konsumenter som sprider deras innehåll, spinner numera bakom stängda dörrar i större utsträckning än förut. Det är en förändring som är viktig att tänka på när man skapar kommunikation.

För unga är sociala tjänster en del av vardagen

Att unga människor har växt upp med de sociala tjänsterna innebär också att de i än större utsträckning har integrerats i vardagen. När någon i övre medelåldern skaffar ett konto på Instagram eller Snapchat är det en ny kul grej, som att skaffa en hobby. Men när en tonåring gör det är det i princip en naturlig del av deras utveckling, som att lära sig cykla eller ta studenten.

Att skicka PM är det nya ringa. Facebook-gruppen eller Whatsapp-tråden är det nya hänga på gården. Youtube, Instagram och Snapchat är det nya tv. Och så vidare.

Vad innebär detta? Förutom uppenbara saker som att exempelvis tv får tuffare konkurrens så betyder det att kraven på innehåll blir högre. Konsumenten som ser Instagram och Snapchat som en ny kul grej kan även se reklam och branded content där som nytt och kul. För den som ser tjänsterna som en naturlig del av vardagen existerar inte den dimensionen.

Digitalt är det nya normalläget

Att ”digital annonsering ökar” eller ”företagen ska satsa mer på digitalt nästa år” är i princip lika självklart som att solen går ner ikväll och upp imorgon. Egentligen borde jag stryka ordet ”digital” rakt igenom i den här texten. Det är ”kommunikation”, inte ”digital kommunikation”. För det är snarare det som inte är digitalt som avviker från normen.

Det räcker med att titta på människors vardag idag för att dra den slutsatsen. Nästan all kommunikation vi konsumerar är digital. Nyheter läser vi i mobilen på väg till jobbet, eller får via puffnotiser. Intervjuer lyssnar vi på i poddar. Vi messar och chattar istället för att ringa. Och så vidare.

Vad innebär detta? Framförallt att alla som jobbar med kommunikation måste förstå digitalt – även de som inte har en utpräglat digital tjänst. För snart kommer alla tjänster vara utpräglat digitala. Eller bara tjänster, helt enkelt.

Håller du med? Håller du inte med? Vill du tillägga något? Kommentera gärna. Toppbild: Samuel Zeller