4 digitala trender för 2016

Snart är 2015 slut. Som vanligt när det gäller digital utveckling har det varit ett händelserikt år där bland annat mobila googlesökningar gått om sökningar från desktop. Traditionsenligt så levererar jag härmed några digitala spådomar om vad som kommer att vara viktigt under 2016.

Nu är mobilen nummer ett

Att mobilen ökar i betydelse som digitalt verktyg är nog uppenbart för de flesta. 2016 beräknas två miljarder människor i världen äga en smartphone. Dels på grund av en mobilrevolution i utvecklingsländer, men också på grund av ändrade beteendemönster i väst. En färsk rapport från Pew Research Center visar att användandet av smartphones och tablets har ökat kraftigt i USA under de senaste åren medan medan antalet som äger en laptop eller en stationär dator har stått still, och bland yngre människor till och med minskat. Även i Sverige ser vi samma trend, i Schibsteds färska framtidsrapport slås det fast att ”desktop är det nya print”. Det vill säga utdöende.

”Att prata om ‘mobile first’ är inte längre att ligga i framkant. Det är normalläget.”

Idag är mobilen inte längre först och främst något man pratar i utan en slags personlig dator, som inte bara tagit över de ärenden som laptopen skötte igår utan även ersatt andra verktyg som musikspelare och kamera. Den fungerar dessutom som en slags personlig assistens som håller koll på var du befinner dig, hur mycket du rör på dig, hur trafiken hem jobbet ser ut och hur vädret kommer att vara imorgon. I Mary Meekers trendrapport för 2015 så angav 87 procent av millennials att de har mobilen inom räckhåll dygnet runt.

Att prata om ”mobile first” är inte längre att ligga i framkant. Det är normalläget – i alla fall för konsumenterna. Därför måste det vara det även för alla som vi nå dem. Att inte ha en mobilanpassad webbplats är snart nästan som att inte ha en webbplats alls.

Relationer allt viktigare

I sociala nätverk har relationen alltid varit det centrala och när nätverken får en allt större roll i våra liv får också relationerna de är uppbyggda kring det. I USA är Facebook en av de största nyhetskällorna bland unga, framför bland annat CNN, och i Sverige så besöker nästan halva befolkningen Facebook varje dag.

När organisationer och företag konkurrerar med familj och vänner om uppmärksamheten så ställs förstås högre krav. Krav som är normala att ställa i en relation – till exempel att organisationen eller företaget upplevs som schysst. I en undersökning gjord av försäkringsbolaget Aflac uppgav 92 procent av amerikanska millennials att de hellre köper produkter och tjänster av ett företag som de upplever som etiskt. De företag som klarar att vinna konsumentens förtroende och bygga en relation har mycket att vinna. 93 procent av alla amerikanska millennials har nämligen köpt en produkt efter att ha fått en rekommendation från släkt eller vänner.

I takt med att allt mer kommunikation bygger på social interaktion och relationer så måste organisationer och företag låta detta sätta sin prägel på hela kommunikationsstrategin. Inte bara på en Facebook-sida eller ett Twitter-konto.

Bra reklam ska engagera

Att kommunikation måste vara relevant och engagerade för att tränga igenom bruset idag är inget nytt. All innehållsmarknadsföring bygger på detta. Men reklam, framförallt i sociala medier, har länge kommit undan med att tvinga sig på användarna – eftersom reklamen riktas baserat på användardata och därmed anses ha goda chanser att nå fram till mottagaren.

Där markerar Snapchat ett tydligt skifte. Istället för att infoga sponsrat innehåll i användarnas flöden, som till exempel Facebook, Instagram och Twitter gör, så erbjuder de innehållet helt på användarnas villkor. Istället för en kvalificerad gissning baserad på användardata så passar Snapchat över bollen och får sina användare att aktivt söka upp innehållet. Cosmopolitan avslöjade nyligen att de har tre miljoner tittare om dagen på sin kanal i Snapchat Discover. Förutom att aktivt söka upp det engagerar Snapchat-användarna också sig själva och sina vänner i det, som när de skickar sponsrade selfies eller geofilter. Ett tydligare kvitto än så går inte att få.

”Aktivt engagemang slår passiv konsumtion alla dagar i veckan.”

Gränsen mellan att dela ett sponsrat Facebook-inlägg som man snubblat över med sina vänner och att skicka ett sponsrat Snapchat-innehåll som man själv sökt upp till dem kan tyckas hårfin. Men under 2016, i takt med att vi dränks i mer och mer reklam baserad på användardata, så kommer den bli allt mer tydlig. De som lyckas engagera sin målgrupp kommer att sticka ut. De som nöjer sig med att rikta reklam mot ett visst ålderssegment eller kön och tror att resten löser sig kommer inte att göra det. Aktivt engagemang slår passiv konsumtion alla dagar i veckan.

Vi blir allt mer uppkopplade

Inte nog med att mobilen följer med oss dygnet runt och att många plockar upp den och pillar med den 43 gånger per dag – fler och fler andra saker kopplas upp mot internet. Apple Watch släpptes under 2015, och Apple TV och Chromecast gör att även våra tv-apparater är uppkopplade. 30 procent av millennials använder minst fyra olika devices per dag och 29 procent av de svarande i alla åldrar skulle kunna tänka sig att ha ett elektroniskt chip i sina kläder, visar amerikanska undersökningar. Den trenden kommer förstås bara att växa sig starkare.

När vi blir allt mer uppkopplade så lämnar vi förstås mer och mer digitala spår efter oss, vilka kan användas för att riktad kommunikation och marknadsföring. Men det förändrar, som jag även var inne på i första stycket, också vårt beteende. Mer och mer görs här och nu – på bussen, i kön eller under promenaden – istället för i lugn och ro senare framför datorn. Det innebär i sin tur att det blir ännu svårare att få vår uppmärksamhet och budskap måste vara så relevanta, tydliga och fängslande att de fångar vår uppmärksamhet på ett ögonblick. Även här är Snapchat ett relevant exempel då hela tjänsten är uppbyggd kring ”här och nu” och ett sätt att nå fram kan vara att skapa en känsla av exklusivitet genom att erbjuda något under en begränsad tid.

Har du egna spaningar i form av någon ytterligare punkt som du vill dela med dig av? Komplettera gärna med en kommentar. Toppbild: Jeff Racozy

Så blir ditt seminarium poppis i Almedalen

Hur lyckas du tränga igenom bruset i Almedalen? Efter att i flera år i rad arrangerat seminarier som har varit snackisar både inför, under och efter Almedalsveckan så delar jag här med mig av några tips.

3 juli arrangerade Almega seminariet ”Ingen kommer läsa din debattartikel – hur når man fram till dagens unga?” Seminariet var inte bara hett i bemärkelsen att det blev väldigt varmt inne i tältet. Sveriges Kommunikatörer listade det som ”Dagens tips” på sin stora lista med kommunikationsseminarier, det var proppfullt i lokalen och även utanför (därav värmen) och seminariet trendade på Twitter. Precis som förra året, då vårt kommunikationsseminarium också drog fullt hus samt trendade.

Förutom det uppenbara syftet att skryta lite så tänkte jag därför dela med mig av mina bästa tips för hur du ska gå till väga för att skapa ett seminarium som blir en snackis både på plats och på webben.

Välj ett ämne som engagerar

Att exempelvis presentera data från en undersökning om Facebook-användande kan säkert vara intressant för många. Men det saknar tyvärr ofta den spets som behövs för att engagera andra än den mest initierade publiken. Vill du att ditt seminarium ska bli en snackis så måste förstås folk snacka om det. Det som inte engagerar snackar man inte om. Och att något är intressant är ingen garanti för att det också engagerar.

Hur man når ut till unga är ett exempel på ett ämne som förenar – och i detta fall också engagerade – såväl kommunikatörer som politiker, opinionsbildare, journalister och reklamare.

Sätt en bra rubrik

En liten men ack så viktig detalj. Med uppåt 3 500 seminarier totalt, och ibland över 100 seminarier samtidigt så är det förstås oerhört viktigt att sticka ut. Rubriken är din chans att sticka ut i programmet eller i det sociala samtalet inför Almedalen.

Välj medverkande med omsorg

Förutom självklara saker som att tillfråga duktiga personer som kompletterar varandra samt att försöka få bra könsfördelning så är det en klar fördel om panelen känns nyskapande. Våga ge nya förmågor chansen. Och om du absolut vill ha med någon som är med i 50 panelsamtal per år – se till att det är någon som klarar av att förnya sig.

Panelen på det här seminariet var Sofia Brändström, Ida Karlbom och Erik Blom (och tillslut även Totte Löfström), och de var mycket uppskattade av publiken.

Underskatta heller inte värdet i en bra moderator som kan kombinera paneldeltagarnas kompetenser så bra som möjligt. En rutinerad moderator klarar också att hantera oförutsedda situationer, som Jonas Morian gjorde utmärkt när Totte Löfström fick förhinder och kom 35 minuter försent.

Show, don’t tell

Borde vara grundläggande i all kommunikation, och jag har även nämnt det förut här på bloggen. Men det tål att upprepas. Det är förståeligt att många känner ett behov av att ta till överord. Men utan förankring i verkligheten får det snarare motsatt effekt då det kan verka desperat. Kalla inte ditt seminarium ”årets hetaste” innan du tydligt kan motivera varför det skulle vara det. Du behöver inte ha Reinfeldt i panelen, men det behövs i alla fall någon slags motivering. Har 400 personer anmält att de ska komma på Facebook-evenemanget? Kör på!

Optimera det digitala

Se till att det digitala grovjobbet blir gjort. Etablera en hashtag, gör ett Facebook-evenemang och bjud in alla du tror skulle kunna vara intresserade (men spamma inte), informera om eventuella webbsändningar, uppmuntra till att ställa frågor på Twitter och så vidare. Påminn även gärna om seminariet genom att följa nyhetsflöden och om möjligt koppla frågeställningar till aktuella samtal och debatter. Gör det också enkelt för paneldeltagarna att sprida information om seminariet i sina egna nätverk.

Lär av andras misstag

Studera andra liknande arrangemang och fundera på vad du ska göra för att vara bättre än dem. Något som jag reflekterade över i samband med att vi bestämde ämne för årets seminarium var att jag under det senaste året hade noterat att flera seminarier om att nå ut till unga enbart hade med trettioplussare i panelen. Därför tyckte jag att det var viktigt att se till att vi inte bara pratade om unga, utan också med dem. Erik Blom är inte bara smart och kompetent, han är dessutom endast 16 år och därmed antagligen en av de allra yngsta paneldeltagarna i Almedalen i år.

Tänk långsiktigt

Förtroende och goda varumärken byggs över tid. I flera år hade Almega den populära Bloggplats H12, vilket har byggt goda relationer och gjort många till ambassadörer som gärna skriver under på att vårt kommunikationsseminarium är något att räkna med. Gör du något bra i år så är förutsättningarna bättre inför nästa. Dina Almedalsaktiviteter kommer aldrig bli ett självspelande piano – men om du gör bra grejer i flera år i rad så kommer de i alla fall vara ett perfekt stämt piano som låter fantastisk när du spelar på det.

Legitimitet viktig i dagens digitala opinionsbildning

Den snabba digitala utvecklingen har gjort samhällsdebatten mer demokratiserad – men också mer polariserad. För opinionsbildare innebär det en större utmaning att nå ut till breda grupper i samhället.

I Malcolm Gladwells bok ”David och Goliat” lyfts vikten av legitimitet för att kunna påverka. Inte ens militär och polisiär makt kan utövas effektivt utan legitimitet hos grupperna den utövas på.

Under Nordirlandkonflikten på 70-talet tog den brittiska armén till med hårdhandskarna för att stoppa oroligheterna. Enskilda fall av olydnad kunde leda till att hela bostadsområden genomsöktes av militären, hus för hus, byrålåda för byrålåda. Detta ledde dock bara till att allt blev värre, mycket värre. Arméns beteende gjorde att de tappade sin legitimitet och att skaffade sig fler fiender bland invånarna i Belfasts katolska kvarter.

Som ett motsatt exempel nämner Gladwell en långsiktig polisstrategi för att få ner den höga ungdomsbrottsligheten i området Brownsville i Brooklyn, New York. Förutom klassiskt polisarbete, det vill säga noggrann kartläggning, bevakning och i många fall upprepad arrestering av de värsta ungdomsbrottslingarna, så kunde polisen dyka upp hemma hos deras familjer på Thanksgiving och bjuda på kalkon.

Genom den typen av insatser så byggde poliserna upp en legitimitet som de tidigare saknat. Syftet var inte inte enbart att påverka brottslingarna själva, utan även deras föräldrar, vänner, småsyskon och barn. Många som tidigare enbart varit fientligt inställda till polisen fick istället en nyanserad bild. Och arbetet lönade sig, ungdomsbrottsligheten sjönk markant.

”I den digitala debatten är det enklare att driva opinion enbart anpassad för meningsfränder.”

Samma principer gäller i allra högsta grad inom opinionsbildningen. Men i och med den digitala och sociala utvecklingen där kanaler som bloggar, Twitter, Facebook blir allt viktigare blir det också vanligare att opinionsbildare tappar sin legitimitet hos stora grupper i samhället. I den digitala debatten är det enklare att driva opinion enbart anpassad för meningsfränder. Det ger bättre avkastning på kort sikt i form av delningar, reaktioner och webbtrafik.

Priset är dock högt. Många slutar helt enkelt att lyssna – oavsett vad som sägs. En långsiktig och effektiv digital opinionsbildning drivs därför bäst genom en kombination av klassiskt påverkansarbete och något som skulle kunna liknas med New York-polisens hembesök på Thanksgiving. Personliga eller digitala möten som bygger på respekt och intresse för sin meningsmotståndare. De personer och organisationer som lyckas med detta kommer att ha större förutsättning att behålla sin legitimitet i breda grupper och därmed öka sina chanser att vara med och forma framtidens samhälle.