Tagg: opinionsbildning

Så blir ditt seminarium poppis i Almedalen

Hur lyckas du tränga igenom bruset i Almedalen? Efter att i flera år i rad arrangerat seminarier som har varit snackisar både inför, under och efter Almedalsveckan så delar jag här med mig av några tips.

3 juli arrangerade Almega seminariet ”Ingen kommer läsa din debattartikel – hur når man fram till dagens unga?” Seminariet var inte bara hett i bemärkelsen att det blev väldigt varmt inne i tältet. Sveriges Kommunikatörer listade det som ”Dagens tips” på sin stora lista med kommunikationsseminarier, det var proppfullt i lokalen och även utanför (därav värmen) och seminariet trendade på Twitter. Precis som förra året, då vårt kommunikationsseminarium också drog fullt hus samt trendade.

Förutom det uppenbara syftet att skryta lite så tänkte jag därför dela med mig av mina bästa tips för hur du ska gå till väga för att skapa ett seminarium som blir en snackis både på plats och på webben.

Välj ett ämne som engagerar

Att exempelvis presentera data från en undersökning om Facebook-användande kan säkert vara intressant för många. Men det saknar tyvärr ofta den spets som behövs för att engagera andra än den mest initierade publiken. Vill du att ditt seminarium ska bli en snackis så måste förstås folk snacka om det. Det som inte engagerar snackar man inte om. Och att något är intressant är ingen garanti för att det också engagerar.

Hur man når ut till unga är ett exempel på ett ämne som förenar – och i detta fall också engagerade – såväl kommunikatörer som politiker, opinionsbildare, journalister och reklamare.

Sätt en bra rubrik

En liten men ack så viktig detalj. Med uppåt 3 500 seminarier totalt, och ibland över 100 seminarier samtidigt så är det förstås oerhört viktigt att sticka ut. Rubriken är din chans att sticka ut i programmet eller i det sociala samtalet inför Almedalen.

Välj medverkande med omsorg

Förutom självklara saker som att tillfråga duktiga personer som kompletterar varandra samt att försöka få bra könsfördelning så är det en klar fördel om panelen känns nyskapande. Våga ge nya förmågor chansen. Och om du absolut vill ha med någon som är med i 50 panelsamtal per år – se till att det är någon som klarar av att förnya sig.

Panelen på det här seminariet var Sofia Brändström, Ida Karlbom och Erik Blom (och tillslut även Totte Löfström), och de var mycket uppskattade av publiken.

Underskatta heller inte värdet i en bra moderator som kan kombinera paneldeltagarnas kompetenser så bra som möjligt. En rutinerad moderator klarar också att hantera oförutsedda situationer, som Jonas Morian gjorde utmärkt när Totte Löfström fick förhinder och kom 35 minuter försent.

Show, don’t tell

Borde vara grundläggande i all kommunikation, och jag har även nämnt det förut här på bloggen. Men det tål att upprepas. Det är förståeligt att många känner ett behov av att ta till överord. Men utan förankring i verkligheten får det snarare motsatt effekt då det kan verka desperat. Kalla inte ditt seminarium ”årets hetaste” innan du tydligt kan motivera varför det skulle vara det. Du behöver inte ha Reinfeldt i panelen, men det behövs i alla fall någon slags motivering. Har 400 personer anmält att de ska komma på Facebook-evenemanget? Kör på!

Optimera det digitala

Se till att det digitala grovjobbet blir gjort. Etablera en hashtag, gör ett Facebook-evenemang och bjud in alla du tror skulle kunna vara intresserade (men spamma inte), informera om eventuella webbsändningar, uppmuntra till att ställa frågor på Twitter och så vidare. Påminn även gärna om seminariet genom att följa nyhetsflöden och om möjligt koppla frågeställningar till aktuella samtal och debatter. Gör det också enkelt för paneldeltagarna att sprida information om seminariet i sina egna nätverk.

Lär av andras misstag

Studera andra liknande arrangemang och fundera på vad du ska göra för att vara bättre än dem. Något som jag reflekterade över i samband med att vi bestämde ämne för årets seminarium var att jag under det senaste året hade noterat att flera seminarier om att nå ut till unga enbart hade med trettioplussare i panelen. Därför tyckte jag att det var viktigt att se till att vi inte bara pratade om unga, utan också med dem. Erik Blom är inte bara smart och kompetent, han är dessutom endast 16 år och därmed antagligen en av de allra yngsta paneldeltagarna i Almedalen i år.

Tänk långsiktigt

Förtroende och goda varumärken byggs över tid. I flera år hade Almega den populära Bloggplats H12, vilket har byggt goda relationer och gjort många till ambassadörer som gärna skriver under på att vårt kommunikationsseminarium är något att räkna med. Gör du något bra i år så är förutsättningarna bättre inför nästa. Dina Almedalsaktiviteter kommer aldrig bli ett självspelande piano – men om du gör bra grejer i flera år i rad så kommer de i alla fall vara ett perfekt stämt piano som låter fantastisk när du spelar på det.

Legitimitet viktig i dagens digitala opinionsbildning

Den snabba digitala utvecklingen har gjort samhällsdebatten mer demokratiserad – men också mer polariserad. För opinionsbildare innebär det en större utmaning att nå ut till breda grupper i samhället.

I Malcolm Gladwells bok ”David och Goliat” lyfts vikten av legitimitet för att kunna påverka. Inte ens militär och polisiär makt kan utövas effektivt utan legitimitet hos grupperna den utövas på.

Under Nordirlandkonflikten på 70-talet tog den brittiska armén till med hårdhandskarna för att stoppa oroligheterna. Enskilda fall av olydnad kunde leda till att hela bostadsområden genomsöktes av militären, hus för hus, byrålåda för byrålåda. Detta ledde dock bara till att allt blev värre, mycket värre. Arméns beteende gjorde att de tappade sin legitimitet och att skaffade sig fler fiender bland invånarna i Belfasts katolska kvarter.

Som ett motsatt exempel nämner Gladwell en långsiktig polisstrategi för att få ner den höga ungdomsbrottsligheten i området Brownsville i Brooklyn, New York. Förutom klassiskt polisarbete, det vill säga noggrann kartläggning, bevakning och i många fall upprepad arrestering av de värsta ungdomsbrottslingarna, så kunde polisen dyka upp hemma hos deras familjer på Thanksgiving och bjuda på kalkon.

Genom den typen av insatser så byggde poliserna upp en legitimitet som de tidigare saknat. Syftet var inte inte enbart att påverka brottslingarna själva, utan även deras föräldrar, vänner, småsyskon och barn. Många som tidigare enbart varit fientligt inställda till polisen fick istället en nyanserad bild. Och arbetet lönade sig, ungdomsbrottsligheten sjönk markant.

”I den digitala debatten är det enklare att driva opinion enbart anpassad för meningsfränder.”

Samma principer gäller i allra högsta grad inom opinionsbildningen. Men i och med den digitala och sociala utvecklingen där kanaler som bloggar, Twitter, Facebook blir allt viktigare blir det också vanligare att opinionsbildare tappar sin legitimitet hos stora grupper i samhället. I den digitala debatten är det enklare att driva opinion enbart anpassad för meningsfränder. Det ger bättre avkastning på kort sikt i form av delningar, reaktioner och webbtrafik.

Priset är dock högt. Många slutar helt enkelt att lyssna – oavsett vad som sägs. En långsiktig och effektiv digital opinionsbildning drivs därför bäst genom en kombination av klassiskt påverkansarbete och något som skulle kunna liknas med New York-polisens hembesök på Thanksgiving. Personliga eller digitala möten som bygger på respekt och intresse för sin meningsmotståndare. De personer och organisationer som lyckas med detta kommer att ha större förutsättning att behålla sin legitimitet i breda grupper och därmed öka sina chanser att vara med och forma framtidens samhälle.

Valet 2014: Digitala personliga varumärken

New Jerseys guvernör Chris Christie

Nästa års riksdagsval kryper allt närmare. Under de fyra år som har passerat sen förra valet så har det förstås hänt otroligt mycket i den digitala världen. Hur kommer då politiker och opinionsbildare att använda sina digitala verktyg inför och under valåret 2014?

Under hösten och våren kommer jag att publicera en artikelserie där jag diskuterar just detta. I det första inlägget behandlade jag statistik. I detta andra inlägg vill jag lyfta fram ett område som kan komma att bli ett av de mest framträdande inför valet 2014 – politikers personliga profilering med hjälp av digitala kanaler.

Personliga avsändare allt viktigare – en samhällstrend

Idag är det betydligt större chans att vi läser en artikel om en kompis delar den på Facebook. Det är också större chans att vi läser den om den är skriven av en journalist som vi gillar. Personliga rekommendationer och relationer blir allt viktigare.

Detta gäller förstås i allra högsta grad även för politiker. De flesta av er som läser den här bloggen kan säkert räkna upp en lång rad journalister, debattörer och andra mediepersonligheter som har skapat sig en karriär genom popularitet eller auktoritet i sociala medier. Inom den lite mer konservativa politiken har detta dock inte riktigt tagit fart än. Men innan hösten är här så tror jag att det kommer göra det.

Med de nya digitala plattformarna har dagens politiker helt andra verktyg att jobba med än sina föregångare. Något som har gett dem stora möjligheter att profilera sig själva. Med en aktiv närvaro på Twitter kan en politiker exempelvis bygga en starkare personlig relation med väljare. Denne kan också bygga ett upp förtroende i specifika frågor och bedriva egen opinionsbildning kring dem. Det kanske till och med är så att politikern har en annan åsikt än sitt parti i frågan.

Mannen på bilden är Chris Christie, republikansk guvernör i New Jersey som beskrivs som en tänkbar presidentkandidat 2016. De flesta svenskar som känner till Christie hörde antagligen talas om honom för första gången när han ”gick emot” sitt parti och hyllade Obamas agerande i samband med orkanen Sandy – bara dagar innan presidentvalet förra året. Anledningen att jag valt att illustrera inlägget med honom är att jag tror att de är ”svenska Chris Christies” som har mest att vinna på att använda digitala kanaler för att profilera sig – karismatiska politiker som sticker ut inom sina respektive partier, såväl politiskt som med personliga egenskaper.

Vad finns det då för möjligheter för uppstickare som vill bygga en stark personlig profil? Politiker som lanserar egna tv-program och kanaler på webben skulle kunna vara ett exempel, då såväl produktionskostnad som produktionstid numera går att minimera. Vidare så är en aktiv närvaro på Twitter sannolikt ett måste. Men oavsett vilka kanaler och tjänster som används så bör fokus ligga på att skapa engagemang hos målgruppen, att få den att känna sig delaktig. Det ska bli mycket spännande att se om, och i så fall vilka, politiker tar vara på dessa möjligheter.

Bild: CC-BY by New Jersey National Guard