Tagg: statistik

Valet 2014: Politiken och statistiken

Barack Obama talar i Denver

Nästa september är det som bekant dags för riksdagsval igen. Fyra år har gått sen sist, och otroligt mycket har förstås hänt i den digitala världen. Hur kommer då politiker och opinionsbildare att använda sina digitala verktyg inför och under valåret 2014? Jag kommer under hösten och våren att publicera en artikelserie där jag diskuterar just detta. I det här första inlägget vill jag lyfta fram ett område där jag ser en del förbättringspotential – statistiken.

Hur används statistik – och hur borde den användas?

Svenska politiker älskar statistik – men bara när de själva får kommunicera den. Det är i alla fall den känslan man lätt får. I valrörelse efter valrörelse så tvingas väljarna tålmodigt lyssna på stora mängder av ofta ganska svårtuggad information om hur många fler lärare eller hur mycket mer i plånboken partiernas politik innebär. Men hur effektivt är detta egentligen? I en brittisk undersökning från tidigare i år så svarade nämligen endast 7 procent av respondenterna att de litar på politikernas siffror.

Det är ofta ganska enkelt att hitta statistik som stödjer våra egna teser. Hur tror ni jag hittade undersökningen jag precis nämnde till exempel? Den googlade jag fram när jag aktivt sökte efter stöd för min tes att allmänheten inte litar på politikers siffror. Ja, ni fattar.

Men statistik går faktiskt att använda till andra saker än att prata – det går också att lyssna på den. Därför tror jag att de svenska politikerna skulle göra klokt i att återigen snegla västerut. 2008 snackade alla om hur Obama blev president tack vare sitt användande av sociala medier. 2012 var det istället det som kommit att kallas ”Big Data” som gav honom segern.

Kommer vi under 2014 att få se hur våra svenska politiker och kampanjarbetare använder sig av datainsamling av olika former, vilken de sedan analyserar, utformar strategier efter samt fattar beslut utifrån? Det vore en intressant utveckling. Det finns mängder av variabler som de politiska partierna potentiellt skulle kunna mäta och sedan använda till sin fördel. Frågan är bara om Sverige är redo för det, och var gränsen går för vad för typ av information som går att samla in utan att kränka medborgarnas personliga integritet? Det är en komplicerad fråga som vi nog inte har ställt för sista gången.

Vad som är lite enklare att konstatera är att ett större fokus på mätbarhet onekligen skulle kunna föra med sig vissa fördelar. Det skulle förhoppningsvis innebära ett minskat fokus på de i mina ögon helt ointressanta och ganska irrelevanta mediala gissningslekarna.

Efter söndagens partiledardebatt så bad Expressen en retorikexpert att utse vinnaren. Men när Demoskops tittarundersökning senare presenterades så visade det sig att expertens ”vinnare” egentligen var näst sämst med endast Jimmie Åkesson efter sig. Det enda som spelar någon roll är vad väljarna tycker, så min min förhoppning är att slutsatser i fortsättningen kommer att baseras på mätbar data och inte på vem som hade ”roligast rim”.

I nästa inlägg kommer jag att fokusera på något som kan komma att bli signifikativt för valet 2014 – politikers personliga profilering med hjälp av digitala kanaler.

Bild: CC-BY by Kelly DeLay

Sociala medier – är svensk media för dåligt påläst?

Det är i alla fall den känslan jag får efter de senaste dagarnas turer kring ifall Facebook tappar användare eller inte. För den som godtroget förlitat sig på svenska källor kan det nämligen verka som att förvirringen är total.

Allt började med att sajten Inside Facebook berättade att Facebook tappade trafik i USA, samt ytterligare några ”early adopter”-länder i maj. I artikeln tillades dock att sajten fortsätter att öka i användarantal globalt, och att användarbasen verkar stabilisera sig kring 50 procent av internetpopulationen i de flesta länder där Facebook fått starkt fotfäste.

I en uppföljningsartikel garderade sig dessutom Inside Facebook med att statistik från andra källor inte visade på samma dalande trafik, och att man därför inte bör dra alltför stora slutsatser av dem. Facebook tonar dessutom själva ner det hela i ett uttalande i samma artikel.

Vad gjorde då svensk media av det här?

Ja, till att börja med så blandade TT ihop minskad trafik med minskad antal medlemmar. En viss skillnad. Trots att de har uppdaterat artikeln en gång redan, så verkar de i skrivandets stund fortfarande inte ha fattat att de sprider rena osanningar. Detta rapporterades sedan vidare av bland annat P3 och DN.

”Enligt sajterna Inside Facebook och Socialbakers, som loggar de sociala medierna, har Facebook tappat nära 5 miljoner konton eller drygt tre procent i USA den senaste månaden.”

Neeeej, TT, inte konton. Gör om, gör rätt.

Vidare så körde Metro följande löp idag (bild av @emanuelkarlsten), alltså en dag efter att Inside Facebook publicerat sin uppföljningsartikel. Det är ganska uppenbart att vinkeln i artikeln är bestämd på förhand – att ”unga överger Facebook”. Det är ju ett bra löp! Att det är vilseledande spelar tydligen mindre roll.

Trist naturligtvis.

Det finns naturligtvis fler exempel, men för att gå vidare – varför blir det såhär? I fallet TT tror jag enbart det handlar om okunskap. I fallet Metro är det lite mer oklart – aningen så har de inte heller gjort ordentlig research, eller så är det precis som tidigare nämnts avsiktligt vilseledande som en konsekvens av jakten på en bra rubrik.

Vem sammanfattar då läget för Facebook bäst? Vill man inte pussla ihop fakta från olika sajter själv, så rekomenderar jag den här texten i Slate av Farhad Manjoo. Han resonerar ur ett större perspektiv kring tendensen att Facebooks användarökning brukar stanna av när den når 50 procent i ett land, vilket skulle innebära att peaken kommer att nås vid cirka en miljard användare globalt (det finns två miljarder internetanvändare i världen). Han poängterar dessutom att vi inte ska fokusera alltför mycket på om Facebook ökar eller inte, det finns alla möjligheter att utvecklas utan att öka i antalet användare.

Faktum är ju trots allt att användare inte överger Facebook till förmån för något nyare eller bättre – marknaden är bara volymmässigt mättad.

Vill avslutningsvis också passa på att tipsa om Emanuel Karlstens text på ämnet hos Same Same But Different, som publicerades strax innan denna.