Hur skapar man unikt värde i alla kanaler?

Blogg, Twitter och Facebook – de tre i särklass vanligaste textbaserade sociala kanaler som företag, bloggare, nyhetsförmedlare och andra aktörer använder sig av idag. Men hur får man var och en av dem att framstå som värdefull, och inte bara ytterligare en kanal som återupprepar samma saker?

Det är främst Facebook-sidan som är den stora utmaningen, då den erbjuder större möjligheter än exempelvis Twitter. Jag tänkte reflektera lite över det här. Främst ur ett bloggar-perspektiv, men det är till stor del även applicerbart i andra verksamheter. Vad för typ av material blir extra värdefullt på Facebook?

Twitter vs Facebook
Låt oss börja med det kanske mest uppenbara – skillnaderna mellan Twitter och Facebook. Här tror jag de flesta är överens med mig om vad som skiljer de olika kanalerna och hur man kan utnyttja fördelarna med respektive kanal. Men jag tänkte ändå punkta upp några förslag lite kort.

Fördelar med Twitter

• Kortare och snabbare.
• Mer B2B, större möjligheter att nå ut till inflytelserika personer.
• Tål en högre frekvens av uppdateringar.

Fördelar med Facebook

• Mer folkligt, möjlighet att nå ut till ”alla”.
• Mer visuellt, större möjligheter att utnyttja styrkorna med bild och video.
• Mer forumvänligt, bättre översikt av diskussionstrådar och mindre begränsat rent teckenmässigt.
• Större och enklare möjligheter till ”Business Intelligence”, via Insights på Facebook-sidan.
• Möjligheterna till egna appar. The Sky (och Facebooks riktlinjer) is the Limit.

Bloggkommentarer vs Facebook
Det är egentligen nu det börjar bli intressant på riktigt. Många av oss som bloggar, om media i synnerhet men även inom andra ämnen, publicerar regelbundet bloggkommentarer, så kallade ”blänkare”. Uttrycket, som idag känns hyfsat vedertaget, lanserades första gången av Jennifer Bark, och i det länkade inlägget hinner ni även många av de mest läsvärda bloggare som använder sig av dessa. Kort sammanfattat är blänkare ett blogginlägg med flertalet länktips, ofta med en kort kommentar till från bloggaren.

På många sätt påminner detta ju om att posta uppdateringar på en Facebook-sida, i alla fall om man håller sin kommentar ett par meningar kort. Det var en kort diskussion kring detta med Emanuel Karlsten på Twitter som inspirerade mig till att skriva det här inlägget. Vad kan egentligen Facebook erbjuda för fördelar? Såhär ser jag det:

Fördelar med Facebook

• Möjligheten att få ut blänkarna snabbare. Även om man publicerar dem dagligen, så måste man trots allt samla på sig ett par stycken först vilket försenar publiceringen. Det är naturligtvis inte alltid superviktigt att vara bland de första med nyheter, men det går heller inte att bortse från värdet av att vara det idag.
• Få input från personer som inte läser bloggar. Let’s face it – en del av våra kontakter är måttligt intresserade av att läsa våra bloggar. Däremot skulle säkert flera av dem absolut kunna tänka sig att gilla våra Facebook-sidor, och därmed även öppna upp för möjligheten att kunna slänga in en kommentar då och då. Vissa av dem kanske inte ens tillhör den egentliga målgruppen, men det kan faktiskt vara väldigt nyttigt att få sådan input ibland också.
• Möjligheten att vara mer lättsam. Facebook är i mångt och mycket en lättsam kanal, som ju kryllar av roliga Youtubeklipp och annat smått och gott. Bloggplattformen, som ju dessutom ofta fått ersätta webbplatsen, kan ofta kännas lite mer ”corporate”. En idé till en process kan därför vara att lägga de mer lättsamma sakerna, exempelvis ett ”Hitler reagerar”-klipp, på Facebook-sidan och därmed slippa slösa tid på att fundera om det passar på bloggen eller inte.

Fördelar med bloggkommentarer

• Styrkan i att verka på sin egen plattform, en arena som vi äger själva. Den punkt som jag tycker står över alla andra. En fördel stark nog för att räcka som punkt här faktiskt, då den även innefattar byggandet av det personliga varumärket och mycket annat.

Den Magiska Universal-lösningen
Naturligtvis finns ingen sådan. Och det är ju naturligtvis heller inte antingen det ena eller det andra. Jag använder mig av både blänkare och min Facebook-sida, och värderar ofta från fall till fall vad som hamnar var. Utgångspunkten för processen har jag dock i resonemanget ovan.

Sen har ju inte jag några fantastiska siffror eller dylikt att visa upp för att stötta min tes. Jag har i sammanhanget varken särskilt många gillare på min Facebook-sida eller följare i någon annan kanal. Det är mest en generell känsla jag har, baserat på all arbetstid och fritid jag lagt på att bevaka sociala medier.

Om jag ska nämna någon mer prominent aktör som jobbar hyfsat likt det jag beskriver med sin Facebook-sida, så får det bli Whispr Group – vilka jag tycker är riktigt duktiga på att utnyttja Facebooks styrkor och därmed är ett föredöme på den punkten.