Håkan Juholts tid som partiledare för Socialdemokraterna är över. Paul Ronge skrev redan igår mycket bra om det otroliga mediedrev som Juholt har utsatts för. Samtidigt gör man som socialdemokrat sig förstås en otjänst om man lägger allt ansvar på media. Staffan Dopping tar upp problemen inom partiet som en avgörande faktor, och har naturligtvis helt rätt där.
Att ha en tydlig linje, en konkretiserad idé med sin politik, är förstås det Socialdemokraterna bör fokusera på i första hand. Det tror jag heller knappast att jag eller någon annan behöver tala om för dem. Men nästan lika viktigt som att bygga denna politik är det att lyckas förflytta idén om den från Sveavägen 68 och in i svenska folkets hjärnor. Att kommunicera den.
Detta borde ju egentligen också vara självklart. Men jag är faktiskt inte är helt säker på att jag delar den uppfattningen med alla dagens sossepampar. Vi pratar ändå om ett parti som varit synonymt med välfärd i flera decennier. Inte ska väl de behöva bedriva några propagandakampanjer? Ibland hörs muttranden om Nya Moderaterna och deras nesliga PR-maskineri. Det är väl ändå politiken som är viktigast?
Det är den förstås. Men Socialdemokraterna måste acceptera att deras varumärke inte längre är vad det har varit. De får inget gratis längre – nu måste de göra hela jobbet själva.
Och vad är då bättre än att snegla mot det stenhårda politiska klimatet i USA, och den president vars administration gång på gång briljerar med sina kommunikativa färdigheter.
Några myter om USA
Vi kan börja med att slå ihjäl några myter som vi svenskar har byggt upp om landet i väst. Vi har ofta en tendens att se ner lite på amerikanerna. De gillar ju vapen och vill inte ha allmän sjukförsäkring. Vi tar helt enkelt för givet att de inte har någon koll på politik, och än mindre på sin omvärld. USA är fullt av dumma Rednecks som röstar på George W Bush, eftersom de inte vet bättre.
Det är helt enkelt inte sant. Exempelvis så visar en undersökning som nyligen gjordes av Washington Post och ABC News att 54 procent av amerikanerna anser att Bush-administrationen är mer ansvarig för det ekonomiska läget än Obama-administrationen.
Med amerikaner blir dessutom politiska diskussioner, i alla fall som jag har upplevt det, ofta mer raka och transparenta eftersom de inte på något sätt hymlar med var de står politiskt. I Sverige diskuterar vi gärna sakfrågor, men få säger rakt ut vilket parti de röstar på (jag röstar på Miljöpartiet, då var det sagt). Att politik på så sätt blir lite tabubelagt tror jag hämmar det allmäna intresset för ämnet bland allmänheten.
Vidare så är också myten om att amerikaner inte har någon koll på omvärlden överdriven. Visst stämmer det att en del blandar ihop Sverige med Schweiz, men försök själv att skilja på Kansas och Kentucky eller Indiana och Iowa på kartan. Dessutom är de betydligt större klassklyftorna en förmildrande omständighet i många fall. Enligt siffror från 2011 lever nämligen hela 15 procent av amerikanerna i fattigdom. Att bo i ett kallt gammalt ruckel till husvagn känns ju som en mer godtagbar ursäkt till att ha dålig koll på omvärlden än att aktivt välja att ta med familjen till Phuket år efter år.
Inspireras mer av Obama
Underskatta därför inte amerikanerna. När Obama blev vald till president av ett ovanligt enigt land, så hade ingenting – jag upprepar, absolut ingenting – lämnats åt slumpen.
Så har det också fortsatt, för trots att Obamas tid som president inte direkt har varit problemfri så är det knappast något man kan lasta kommunikationavdelningen för.
För att ta några exempel så är det knappast någon tillfällighet att…
…man i en tid då fler och fler tidningar tvingas skära ner och avstå ifrån att skicka reportrar att följa presidenten runt om i landet, istället erbjuder folket att följa resan i deras egen kanal – Foursquare.
…man likt en digital spinndoktor för rapp och träffsäker dialog med media via bloggplatformen Tumblr.
…en storfilm om dödandet av Osama Bin Laden redan är på gång. Det påstås visserligen att anledningen till att premiären är satt till först efter valet är just för att den inte ska påverka detta. I beg to differ. Klart att den kommer att påverka – även om den inte hinner ha premiär.
…den här bilden har delats över 30 000 gånger på Facebook.
Även om Obama är långt ifrån den socialist som hans motståndare gärna målar upp honom som, så känns det inte helt orelevant för socialdemokraterna att kolla åt hans håll. (Vilket man ju också redan har gjort då man under valkampanjen 2010 utsåg svenske Obama-experten Martin Gelin till sociala medier-ansvarig.) 2004 hade demokraterna förlorat två raka val, precis som socialdemokraterna har gjort nu. Liksom demokraterna hade (John Kerry), så har man också precis försökt föra fram en kandidat som inte riktigt passade för uppgiften.
Tydlighet inger förtroende
Sist men inte minst – tydlig och välplanerad kommunikation inger förtroende. Med det i bakhuvudet är det kanske inte så konstigt att såväl Fredrik Reinfeldt som Anders Borg är väldigt populära hos svenska folket. Även hos socialdemokrater. Tydlighet är dock något som har helt har saknats hos sossarna den senaste tiden, och det som har kommunicerats efter Juholts avgång lämnar en hel del att önska. De egna partidistrikten kräver nu större öppenhet, och det vore ju i alla fall en bra början.
Men kan du tänka dig att 46 procent av amerikanerna inte förstår att Bush är mer ansvarig än Obama för landets kassa ekonomi. Det är väl dumt om något?!
I’m with you. Men enligt undersökningen så är det bara 29 procent som tycker Obama bär mest ansvar, och det är nästan uteslutande republikaner som man kan gissa tycker/svarar så av rena lojalitetsskäl. Sen är ju ekonomin en väldigt komplex fråga, vissa orsaker går t.ex att spåra ända tillbaka till Clinton-administrationen.