Så bygger du interna superstars

Genom att etablera personliga avsändare som kommunicerar din organisations budskap så kan du höja trovärdigheten, öka räckvidden och i förlängningen också stärka varumärket.

Fotbollslaget Real Madrid hade under många år en väl genomtänkt strategi. Genom att hela tiden värva nya ”Galácticos”, superstjärnor, så etablerade man klubbens varumärke som det starkaste i fotbollsvärlden. Rent prestationsmässigt hade de inte behövt köpa nya stjärnor varje år, men varumärkesmässigt hjälpte det till att sälja tröjor, halsdukar och biljetter till lagets världsturnéer.

Men man måste inte rekrytera sig till framgång. Många fotbollslag har istället satsat på att bygga stjärnor internt, att forma och utbilda dem, ofta genom en framgångsrik ungdomsverksamhet. Det är också det detta inlägg kommer att handla om – hur du på ditt företag kan utbilda dina ”spelare” till att bli stjärnor som kan hjälpa till att stärka företagets varumärke och thought leadership.

Vem kan bli din superstar?

Det är vanligt att chefer eller experter som lyfts fram som talespersoner inom olika områden och ofta faller det sig naturligt att det blir så. Men det går också att göra annorlunda. Varför inte plocka upp en anställd som redan är en digital stjärna och ge hen en fråga att driva i den externa kommunikationen?

Det är också viktigt att inte låsa in sig i att det bara är talespersoner som kan bli dina superstars. Alla engagerade anställda som brinner för det ni gör och vill vara aktiva varumärkesambassadörer i eget namn kan bidra med såväl inspiration som trovärdighet när de pratar om varumärket.

Hur gör man då? Jag föreslår följande.

Visa dem verktygen

Idag finns en kraftfull verktygslåda i form av sociala medier att tillgå. Hjälp till att synliggör detta och att inspirera kring vilka möjligheter som finns. Lyfta fram goda exempel och best practise, gärna inom deras eget område.

Ge stöd

Förutom tydliga stöddokument i form av guidelines och policys för sociala medier så kan det också vara bra att hjälpa till med såväl strategiskt som operativt stöd. Vilka målgrupper ska de rikta sig mot och hur ska de göra det? Och hur optimerar man sitt innehåll för olika sociala medier rent praktiskt?

Här är ett exempel på en enkel modell som jag har tagit fram som ett stöd. Modellens syfte är att sänka tröskeln för att börja vara aktiv i sociala medier.

  • Engage. Första steget är att engagera sig i andras innehåll. Att följa med i flöden, gilla och kommentera.
  • Curate. Nästa steg är att börja plocka upp intressant innehåll och dela det i sina nätverk, helst med en egen kommentar som tillför nytt värde.
  • Create. Det sista och svåraste steget är att skapa eget innehåll, t.ex blogginlägg, videos eller podcasts.

Genom att dela in processen i dessa steg så kan den växlas upp gradvis, från en enklare till en mer avancerad nivå. Det skapar också större förståelse för hur svårt och tidskrävande det faktiskt är att skapa eget innehåll.

Hitta och uppmuntra styrkor

Vissa gör sig bra framför kameran – då kanske Youtube är rätt medium? Andra gillar att skriva långa, fördjupande texter – då kanske det är en blogg de ska ha? En tredje älskar att prata och diskutera – då är det kanske podd som passar bäst? Vissa vill inte synas och höras alls, vilket givetvis också måste respekteras. Alla människor är olika och det gäller att identifiera deras styrkor och uppmuntra dem att använda dem.

Håller du med? Håller du inte med? Vill du lägga till något? Kommentera gärna nedan.
Bild: George Bohunicky/Unsplash

Bygg digital strategi bortom kanaler och format

Att lägga allt fokus på kanaler och format är bara att skrapa på ytan. För verklig digital utveckling och långsiktiga resultat krävs analys och strategi på en högre nivå.

När jag blir rådfrågad om sociala och digitala medier och dyker det ofta upp frågor som ”Är det video som gäller nu?” eller ”Är det Linkedin vi ska satsa på?” Såklart fullt rimliga frågor, det är naturligt att vilja konkretisera och bryta ner saker till en enklare nivå. Men det mest konstruktiva och långsiktiga svaret jag kan ge är tyvärr inte ett enkelt ja eller nej utan att det är bättre att höja blicken igen.

Självklart bör man hålla koll på hur Facebook, Instagram eller Linkedin fungerar rent praktiskt och kontinuerligt testa vilka format som ger bäst resultat. Men det är viktigt att komma ihåg att vilka kanaler och format som gäller kommer och går och de är dessutom bara små spelpjäser i ett stort spel.

Det verkligt intressanta är vilka beteendeförändringar och vilken digital utveckling sociala medier driver. Det är kring dessa insikter en digital strategi bör byggas och det som kommer göra verklig skillnad över tid. Inte att vara ”bra” på Linkedin eller på video.

Vi kan ta Snapchat som ett exempel. Många företag rusade dit för ett par år sen eftersom det var den nya heta kanalen. Men det som var intressant var inte Snapchat i sig utan vilka beteenden och behov som lyftes fram i ljuset. Alltså ”disposable media” som inte finns kvar online för evigt samt att i första hand dela det privat med vänner snarare än offentligt med alla.

Mitt råd är att inte nöja sig med att bli bra på att lägga en gatsten. Lär dig istället hur man bygger hela staden.

Därför är hållbarhet ett måste för alla varumärken

Hur viktigt är egentligen en tydlig miljö-och hållbarhetsprofil för att göra bra affärer? Ganska viktigt har det visat sig. Hållbarhet är inte längre bara välgörenhet – det är business. Att inte jobba med hållbarhet är en affärsrisk.

Att hållbarhet är högt på agendan idag har nog ingen missat och det får allt större utrymme i samhällsdebatten. Flygskam blir ett nyord, Greta Thunberg träffar Arnold, tidningen Breakit kör en hållbarhetsutmaning – listan kan göras hur lång som helst. Men även om klimatet har varit agendasättande och fått medieutrymme ända sedan Al Gores glansdagar så är det först på senare år som disruptionen börjat få grepp om näringslivet på allvar. Nu är det anpassa sig eller försvinna som gäller.

Fler och fler fondförvaltare väljer bort att investera i företag som inte är hållbara. Inte enbart för att föregå med gott exempel – då skulle inte så många göra det. Hållbart är helt enkelt också ofta lönsamt. Att Richard Branson och Bill gates investerar i svenska clean-techbolaget Climeon är ingen välgörenhet. Om värme omvandlad till el slår igenom runt om i världen där förutsättningarna är gynsamma kommer det blir en mycket bra investering för dem. Microlån via likaledes svenska plattformen Trine finansierar grön energi i Afrika samtidigt som det ger avkastning till sina investerare.

Samtidigt som nya startups växer fram genomgår äldre bolag transformationer. Svenska industriföretaget Duni, som tillverkar engångsprodukter, bland annat talrikar, bestick och servetter, håller exempelvis på att gå över till helt återvinningsbara material. Fastighetsbolaget Wallenstam har blivit helt självförsörjande på förnybar energi genom att bygga och driva egna vindkraftverk. Idag har de 66 stycken runt om i Sverige.

Det finns även en hel del statistik som visar på vikten av hållbarhetsarbete (källor: Nielsen och Forbes).

  • 81 procent av kunsumenter globalt anser att det är extremt viktigt eller väldigt viktigt att företag har implementerat program för att förbättra miljön. I utvecklingsländer är det extra viktigt, på den allt större och viktigare indiska marknaden är siffran till exempel hela 97 procent.
  • 66 procent av konsumenterna skulle spendera mer på en produkt om den kom från ett varumärke som de anser som hållbart. Bland millennials är sifran 73 procent.
  • 90 procent av alla VD:ar anser att hållbarhetsarbete är fundamentalt för företagens framgång. Både genom att ha hållbara produkter och genom strategiska initiativ som hållbarhetsprogram och hållbarhetsrapporter.

Den cyniske kanske undrar om man verkligen ska göra miljö- och hållbarhetssatsningar för att tjäna pengar. Jag skulle hellre vända på perspektivet. Att företag tar ett samhällsansvar vid sidan av kärnverksamheten är naturligtvis bra. Men det får aldrig samma tyngd som när samhällsansvaret blir en del av kärnverksamheten. Därför är det enbart positivt att företag nu alltså kan vara hållbara genom att helt enkelt driva sin kärnverksamhet bättre.