mobile-by-Gilles Lambert

Från information till person

Den nya generationen sociala medier bygger mer på eget innehåll och personligt berättande, och mindre på vidareförmedling av innehåll.

När tjänster som Snapchat och Instagram blir allt viktigare kanaler för många målgrupper, på bekostnad av Twitter – och kanske i viss mån även Facebook – så förändrar det förutsättningarna i grunden för många företag och organisationer. I och med framväxten av ny infrastruktur och nya beteenden så har spelplanen kastats om. I den nya generationen sociala tjänster så har informationsförmedlingen skruvats ner och det personliga innehållet skruvats upp.

Sämre infrastruktur för att dela

Även om Twitter och Facebook är i grunden är personliga nätverk, så har de i stor utsträckning fungerat som mer eller mindre öppna informationsförmedlingstjänster. Spridning eller ”kuratering” av innehåll som man inte har producerat själv men som man bedömer som relevant för målgruppen – det vill säga sina vänner och följare – har alltid varit en viktig del. Det kan handla om nyhetsartiklar, videoklipp eller reklam. Det har varit en affär där alla är vinnare – innehållsägaren som får exponering, avsändaren får ”låna” bra innehåll till sin egen kommunikation, och mottagaren får hjälp att hitta innehållet.

På Snapchat och Instagram kommer den här typen av informationsförmedling oftast i andra hand. Tjänsterna är helt enkelt inte byggda för det. Bilder och videor har oftast copyright som ställer till problem (detta gäller ju framförallt företag och organisationer som vill ”låna” innehåll), och Snapchat har fram tills alldeles nyligen inte ens haft någon funktion för att publicera annat material än det som användaren själv producerar ”här och nu”. Även om det självklart är möjligt att sprida innehåll, till exempel genom att tagga vänner i kommentarer på Instagram eller vidarebefordra från Discover i Snapchat, så finns ett tydligt inbyggt fokus på egenproducerat innehåll.

En infrastruktur för det personliga berättandet

Den personliga avsändaren har alltid varit en viktig ingrediens i sociala medier-världen, något som var tydligt redan när de första stora bloggarna växte fram. Men skillnaden då från nu är att den nya infrastrukturen i princip helt utestänger den opersonliga avsändaren. En blogg eller ett Twitterkonto om exempelvis musik behövde aldrig vara personligt, det kunde till och med vara anonymt. Ett Snapchatkonto kräver däremot en person som avsändare, hela tjänsten bygger i princip på det.

Valmöjligheten gällande personligt eller icke-personligt håller alltså på att försvinna. Om det personliga tilltalet tidigare var ett extra plus i kanten så är det nu på väg att bli en hygienfaktor.

Vad innebär detta för organisationer och företag?

Jag skulle säga att det framförallt innebär tre saker.

  • Större beroende av egenproducerat material. Möjligheterna att låna andras material för att kommunicera till målgruppen minskar, samtidigt som de tekniska kravspecifikationerna höjs, framförallt gällande att producera bild- och videomaterial av hög kvalitet.
  • Större utmaning för organisationer som inte är klassiskt fotogeneriska. Det går inte att komma ifrån att vissa har enklare än andra att producera eget innehåll som gör sig bra på Snapchat och Instagram. Exempelvis mode- och resebranschen. Säljer du kullager är utmaningen större.
  • Ambassadörer blir viktigare. Alla organisationer kommer att behöva arbeta med personliga ambassadörer, oavsett om det handlar om försäljning, bygga varumärke, employer brandning eller opinionsbildning.

Håller du med? Håller du inte med? Vill du lägga till något? Kommentera gärna nedan, på Twitter eller på Facebook. Toppbild: Gilles Lambert

twitter-bird

Twitter är slut som kelgris

Till skillnad från många andra så är jag inte särskilt oroad över att Twitter kommer förstöra sin unika tjänst när man försöker locka nya användare framöver. Problemet är snarare att Twitter helt enkelt inte är lika unikt längre.

I förra veckan fyllde Twitter 10 år, vilket förstås uppmärksammades en del. Jag kan bland annat rekommendera Sveriges Radios ”Medieormen” som bra lysning på ämnet.

Jag tycker ofta alla domedagsprofetior om Twitter känns lite överdrivna. Visst är det ett problem för Twitter att användartillväxten har stannat av, och det finns förstås en del att jobba med där. Men risken att det skulle leda till mer eller mindre desperata förändringar som skrämmer iväg användarna känns i alla fall i dagsläget inte så stor. Twitter är inte korkade och kommer sannolikt inte att förgöra sig själva genom att försämra de grundläggande styrkor som fått hundratals miljoner människor att ta till sig tjänsten under de här tio åren.

”Risken är stor att Twitter tappar i betydelse även med sina grundläggande funktioner intakta.”

Men jag skulle ändå själv vilja lyfta ett varningens finger för en sak som jag ofta tycker får för lite uppmärksamhet i sammanhanget. Nämligen att dessa grundläggande styrkor är utsatta för betydligt hårdare konkurrens idag än när Twitter slog igenom, och att risken är stor att Twitter tappar i betydelse även med sina grundläggande funktioner intakta.

Twitters stora styrka är nyhetsförmedlingen och hade under många år en särställning som det överlägset snabbaste och effektivaste sättet att få nyheter på. Men nu har resten av världen kommit ikapp. Twitter är fortfarande ett bra och snabbt sätt att följa nyheter, men numera en aktör i mängden. Man kan lika gärna få snabba nyheter professionellt – via puffnotiser och tjänster som Omni, eller crowdsourcat – via andra stora sociala tjänster som Snapchat eller Instagram. Det unika är inte lika unikt längre.

Vad innebär det för de med inflytande på Twitter?

Under Twitters storhetstid så har många opinionsbildare och influencers lagt all sin energi på Twitter och så är det än idag i ganska stor utsträckning, i alla fall i Sverige. Det funkar bra så länge Twitter har en särställning. Men när Twitter blir en tjänst i mängden så kommer det att fungera sämre. Då tappar Twitter den draghjälp tjänsten haft av traditionella medier – 20 tweets om något kommer inte längre leda till en artikel – och då kommer kändisar och andra personer med stora befintliga nätverk inte längre se Twitter som ett måste.

Trenden som jag ser är att early adopters växlar ner sin närvaro på Twitter något, och sprider ut riskerna till exempelvis Snapchat och Instagram. Det tror jag är en smart strategi. Twitter är fortfarande ett bra verktyg, men däremot slut som kelgris.

film-camera

Så enkelt producerar du egen video

Att video står för allt större del av vår digitala konsumtion är en trend som pågått länge. 2017 beräknas närmare 70 procent av all internettrafik gå till videoinnehåll. Så om du jobbar med content så behöver du jobba med video helt enkelt. Annars kommer du hamna på efterkälken.

Tidigare har video varit dyrt och svårt att ta fram, oavsett om man producerat det själv eller köpt in det. Men idag kan egentligen vem som helst producera videomaterial av relativt hög teknisk kvalitet. Det behövs varken stor plånbok eller teknisk spetskompetens – bara lite kreativitet och påhittighet. Här följer några exempel på bra format på videoinnehåll som är relativt enkla att producera på egen hand.

Text ovanpå video

Konkurrensen om uppmärksamheten i flödet på sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram är såklart stenhård, men eftersom alla de stora aktörerna använder sig av autoplay så har videomaterial en fördel mot icke-rörligt material vilket inte fångar ögat lika snabbt. Ljudet måste dock användaren aktivt sätta på, och då är det smart att arbeta med textkommunikation för att nå fram.

Moderna medier, som exempelvis KIT, jobbar mycket med den här metoden. Ett effektivt sätt att exempelvis förmedla ett budskap eller berätta en historia. Det behöver heller inte vara svårt, enkla program för att klippa samt lägga text på videor finns till såväl Mac som Windows och givetvis även i form av olika appar.

Stop motion

Ett format som jag nyligen fick upp ögonen för på allvar via Robin Danehav, som jobbar mycket med social video. Mycket av videoskapandet på Vine och Instagram kommer till på det här sättet, där själva grejen alltså är få saker att röra sig genom att filma (eller fota) med luckor mellan klippen (eller bilderna) och på så sätt lura ögat och öka tempot i videon.

Formatet passar perfekt till att kommunicera med såväl text- som bildspråk på ett rappt sätt. Dessutom är det superenkelt – klippet nedan är inspelat direkt i Vine.

Egna videokommentarer

Att man kan filma sig själv med mobilen har nog de flesta kommit på vid det här laget. Men hur gör man för att se till att videon håller så hög teknisk kvalitet som möjligt? Jo, man ser till att ljud och bild gör det.

Bildmässigt så spelar i princip alla mobiltelefoner in video av hög kvalitet nuförtiden, även med selfiekameran. Där handlar det istället om att få bilden stadig, vilket man får genom att använda ett stativ. Bra ljud har tidigare varit lite knepigare, men nu kan man köpa semi-professionella myggor som går att plugga in direkt i mobilen. Så varför inte låta en vd eller expert börja videoblogga och prata direkt till er publik?

Har du egna tips på hur man kan skapa egen video i olika format på ett enkelt sätt? Komplettera gärna med en kommentar.