twitter-bird

Twitter är slut som kelgris

Till skillnad från många andra så är jag inte särskilt oroad över att Twitter kommer förstöra sin unika tjänst när man försöker locka nya användare framöver. Problemet är snarare att Twitter helt enkelt inte är lika unikt längre.

I förra veckan fyllde Twitter 10 år, vilket förstås uppmärksammades en del. Jag kan bland annat rekommendera Sveriges Radios ”Medieormen” som bra lysning på ämnet.

Jag tycker ofta alla domedagsprofetior om Twitter känns lite överdrivna. Visst är det ett problem för Twitter att användartillväxten har stannat av, och det finns förstås en del att jobba med där. Men risken att det skulle leda till mer eller mindre desperata förändringar som skrämmer iväg användarna känns i alla fall i dagsläget inte så stor. Twitter är inte korkade och kommer sannolikt inte att förgöra sig själva genom att försämra de grundläggande styrkor som fått hundratals miljoner människor att ta till sig tjänsten under de här tio åren.

”Risken är stor att Twitter tappar i betydelse även med sina grundläggande funktioner intakta.”

Men jag skulle ändå själv vilja lyfta ett varningens finger för en sak som jag ofta tycker får för lite uppmärksamhet i sammanhanget. Nämligen att dessa grundläggande styrkor är utsatta för betydligt hårdare konkurrens idag än när Twitter slog igenom, och att risken är stor att Twitter tappar i betydelse även med sina grundläggande funktioner intakta.

Twitters stora styrka är nyhetsförmedlingen och hade under många år en särställning som det överlägset snabbaste och effektivaste sättet att få nyheter på. Men nu har resten av världen kommit ikapp. Twitter är fortfarande ett bra och snabbt sätt att följa nyheter, men numera en aktör i mängden. Man kan lika gärna få snabba nyheter professionellt – via puffnotiser och tjänster som Omni, eller crowdsourcat – via andra stora sociala tjänster som Snapchat eller Instagram. Det unika är inte lika unikt längre.

Vad innebär det för de med inflytande på Twitter?

Under Twitters storhetstid så har många opinionsbildare och influencers lagt all sin energi på Twitter och så är det än idag i ganska stor utsträckning, i alla fall i Sverige. Det funkar bra så länge Twitter har en särställning. Men när Twitter blir en tjänst i mängden så kommer det att fungera sämre. Då tappar Twitter den draghjälp tjänsten haft av traditionella medier – 20 tweets om något kommer inte längre leda till en artikel – och då kommer kändisar och andra personer med stora befintliga nätverk inte längre se Twitter som ett måste.

Trenden som jag ser är att early adopters växlar ner sin närvaro på Twitter något, och sprider ut riskerna till exempelvis Snapchat och Instagram. Det tror jag är en smart strategi. Twitter är fortfarande ett bra verktyg, men däremot slut som kelgris.

film-camera

Så enkelt producerar du egen video

Att video står för allt större del av vår digitala konsumtion är en trend som pågått länge. 2017 beräknas närmare 70 procent av all internettrafik gå till videoinnehåll. Så om du jobbar med content så behöver du jobba med video helt enkelt. Annars kommer du hamna på efterkälken.

Tidigare har video varit dyrt och svårt att ta fram, oavsett om man producerat det själv eller köpt in det. Men idag kan egentligen vem som helst producera videomaterial av relativt hög teknisk kvalitet. Det behövs varken stor plånbok eller teknisk spetskompetens – bara lite kreativitet och påhittighet. Här följer några exempel på bra format på videoinnehåll som är relativt enkla att producera på egen hand.

Text ovanpå video

Konkurrensen om uppmärksamheten i flödet på sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram är såklart stenhård, men eftersom alla de stora aktörerna använder sig av autoplay så har videomaterial en fördel mot icke-rörligt material vilket inte fångar ögat lika snabbt. Ljudet måste dock användaren aktivt sätta på, och då är det smart att arbeta med textkommunikation för att nå fram.

Moderna medier, som exempelvis KIT, jobbar mycket med den här metoden. Ett effektivt sätt att exempelvis förmedla ett budskap eller berätta en historia. Det behöver heller inte vara svårt, enkla program för att klippa samt lägga text på videor finns till såväl Mac som Windows och givetvis även i form av olika appar.

Stop motion

Ett format som jag nyligen fick upp ögonen för på allvar via Robin Danehav, som jobbar mycket med social video. Mycket av videoskapandet på Vine och Instagram kommer till på det här sättet, där själva grejen alltså är få saker att röra sig genom att filma (eller fota) med luckor mellan klippen (eller bilderna) och på så sätt lura ögat och öka tempot i videon.

Formatet passar perfekt till att kommunicera med såväl text- som bildspråk på ett rappt sätt. Dessutom är det superenkelt – klippet nedan är inspelat direkt i Vine.

Egna videokommentarer

Att man kan filma sig själv med mobilen har nog de flesta kommit på vid det här laget. Men hur gör man för att se till att videon håller så hög teknisk kvalitet som möjligt? Jo, man ser till att ljud och bild gör det.

Bildmässigt så spelar i princip alla mobiltelefoner in video av hög kvalitet nuförtiden, även med selfiekameran. Där handlar det istället om att få bilden stadig, vilket man får genom att använda ett stativ. Bra ljud har tidigare varit lite knepigare, men nu kan man köpa semi-professionella myggor som går att plugga in direkt i mobilen. Så varför inte låta en vd eller expert börja videoblogga och prata direkt till er publik?

Har du egna tips på hur man kan skapa egen video i olika format på ett enkelt sätt? Komplettera gärna med en kommentar.

Bild: Greg Rakozy

4 digitala trender för 2016

Snart är 2015 slut. Som vanligt när det gäller digital utveckling har det varit ett händelserikt år där bland annat mobila googlesökningar gått om sökningar från desktop. Traditionsenligt så levererar jag härmed några digitala spådomar om vad som kommer att vara viktigt under 2016.

Nu är mobilen nummer ett

Att mobilen ökar i betydelse som digitalt verktyg är nog uppenbart för de flesta. 2016 beräknas två miljarder människor i världen äga en smartphone. Dels på grund av en mobilrevolution i utvecklingsländer, men också på grund av ändrade beteendemönster i väst. En färsk rapport från Pew Research Center visar att användandet av smartphones och tablets har ökat kraftigt i USA under de senaste åren medan medan antalet som äger en laptop eller en stationär dator har stått still, och bland yngre människor till och med minskat. Även i Sverige ser vi samma trend, i Schibsteds färska framtidsrapport slås det fast att ”desktop är det nya print”. Det vill säga utdöende.

”Att prata om ‘mobile first’ är inte längre att ligga i framkant. Det är normalläget.”

Idag är mobilen inte längre först och främst något man pratar i utan en slags personlig dator, som inte bara tagit över de ärenden som laptopen skötte igår utan även ersatt andra verktyg som musikspelare och kamera. Den fungerar dessutom som en slags personlig assistens som håller koll på var du befinner dig, hur mycket du rör på dig, hur trafiken hem jobbet ser ut och hur vädret kommer att vara imorgon. I Mary Meekers trendrapport för 2015 så angav 87 procent av millennials att de har mobilen inom räckhåll dygnet runt.

Att prata om ”mobile first” är inte längre att ligga i framkant. Det är normalläget – i alla fall för konsumenterna. Därför måste det vara det även för alla som vi nå dem. Att inte ha en mobilanpassad webbplats är snart nästan som att inte ha en webbplats alls.

Relationer allt viktigare

I sociala nätverk har relationen alltid varit det centrala och när nätverken får en allt större roll i våra liv får också relationerna de är uppbyggda kring det. I USA är Facebook en av de största nyhetskällorna bland unga, framför bland annat CNN, och i Sverige så besöker nästan halva befolkningen Facebook varje dag.

När organisationer och företag konkurrerar med familj och vänner om uppmärksamheten så ställs förstås högre krav. Krav som är normala att ställa i en relation – till exempel att organisationen eller företaget upplevs som schysst. I en undersökning gjord av försäkringsbolaget Aflac uppgav 92 procent av amerikanska millennials att de hellre köper produkter och tjänster av ett företag som de upplever som etiskt. De företag som klarar att vinna konsumentens förtroende och bygga en relation har mycket att vinna. 93 procent av alla amerikanska millennials har nämligen köpt en produkt efter att ha fått en rekommendation från släkt eller vänner.

I takt med att allt mer kommunikation bygger på social interaktion och relationer så måste organisationer och företag låta detta sätta sin prägel på hela kommunikationsstrategin. Inte bara på en Facebook-sida eller ett Twitter-konto.

Bra reklam ska engagera

Att kommunikation måste vara relevant och engagerade för att tränga igenom bruset idag är inget nytt. All innehållsmarknadsföring bygger på detta. Men reklam, framförallt i sociala medier, har länge kommit undan med att tvinga sig på användarna – eftersom reklamen riktas baserat på användardata och därmed anses ha goda chanser att nå fram till mottagaren.

Där markerar Snapchat ett tydligt skifte. Istället för att infoga sponsrat innehåll i användarnas flöden, som till exempel Facebook, Instagram och Twitter gör, så erbjuder de innehållet helt på användarnas villkor. Istället för en kvalificerad gissning baserad på användardata så passar Snapchat över bollen och får sina användare att aktivt söka upp innehållet. Cosmopolitan avslöjade nyligen att de har tre miljoner tittare om dagen på sin kanal i Snapchat Discover. Förutom att aktivt söka upp det engagerar Snapchat-användarna också sig själva och sina vänner i det, som när de skickar sponsrade selfies eller geofilter. Ett tydligare kvitto än så går inte att få.

”Aktivt engagemang slår passiv konsumtion alla dagar i veckan.”

Gränsen mellan att dela ett sponsrat Facebook-inlägg som man snubblat över med sina vänner och att skicka ett sponsrat Snapchat-innehåll som man själv sökt upp till dem kan tyckas hårfin. Men under 2016, i takt med att vi dränks i mer och mer reklam baserad på användardata, så kommer den bli allt mer tydlig. De som lyckas engagera sin målgrupp kommer att sticka ut. De som nöjer sig med att rikta reklam mot ett visst ålderssegment eller kön och tror att resten löser sig kommer inte att göra det. Aktivt engagemang slår passiv konsumtion alla dagar i veckan.

Vi blir allt mer uppkopplade

Inte nog med att mobilen följer med oss dygnet runt och att många plockar upp den och pillar med den 43 gånger per dag – fler och fler andra saker kopplas upp mot internet. Apple Watch släpptes under 2015, och Apple TV och Chromecast gör att även våra tv-apparater är uppkopplade. 30 procent av millennials använder minst fyra olika devices per dag och 29 procent av de svarande i alla åldrar skulle kunna tänka sig att ha ett elektroniskt chip i sina kläder, visar amerikanska undersökningar. Den trenden kommer förstås bara att växa sig starkare.

När vi blir allt mer uppkopplade så lämnar vi förstås mer och mer digitala spår efter oss, vilka kan användas för att riktad kommunikation och marknadsföring. Men det förändrar, som jag även var inne på i första stycket, också vårt beteende. Mer och mer görs här och nu – på bussen, i kön eller under promenaden – istället för i lugn och ro senare framför datorn. Det innebär i sin tur att det blir ännu svårare att få vår uppmärksamhet och budskap måste vara så relevanta, tydliga och fängslande att de fångar vår uppmärksamhet på ett ögonblick. Även här är Snapchat ett relevant exempel då hela tjänsten är uppbyggd kring ”här och nu” och ett sätt att nå fram kan vara att skapa en känsla av exklusivitet genom att erbjuda något under en begränsad tid.

Har du egna spaningar i form av någon ytterligare punkt som du vill dela med dig av? Komplettera gärna med en kommentar. Toppbild: Jeff Racozy