Min lista med tips för en bra företagssida på Facebook blev väldigt populär, så jag följer nu upp med att lista ett par återkommande fel som jag tycker många företag gör inom sociala medier. Främst då mindre företag, som gärna ofta hellre sköter marknadsföring på egen hand istället för att hyra in dyra byråer.
1. Tala istället för att samtala-fenomenet. Återkommande läsare kanske tycker att jag ältar detta om och om igen, men så länge felet görs så måste jag fortsätta att missionera i tvåvägskommunikationens namn. Sociala medier ger en alldeles ypperlig möjlighet till att samtala med konsumenten. Har man tidigare stått på stan och delat ut flygblad kanske man fortsätter på samma bana även digitalt. Men tar man istället vara på de nya möjligheterna lär man inte bli besviken.
2. Bjud in dina vänner-fenomenet. Vanligast på Facebook, men själva den felaktiga grundtanken genomsyrar även andra kanaler. Visst kan lite utskick och inbjudningar hjälpa till att ta företagets närvaro ur startgroparna, men det bör inte sättas i system – och ska absolut inte försöka kompensera bristfälligt innehåll. Hur många framgångsrika entreprenörer har som affärsidé att sälja en ihålig produkt genom att tjata på sina kompisar, som i sin tur ska tjata på sina? Ganska få, om vi bortser ifrån den suspekta och ofta kriminella företeelsen Pyramidspel. Man måste erbjuda ett värde med sin närvaro och sitt innehåll till konsumenten – då behövs oftast inget tjat.
3. Follow-unfollow-fenomenet. Nu snackar vi Twitter. Hur många av oss som använder tjänsten har inte råkat ut för alla dessa nya followers? Konton i stil med @cheapbodybutter_com, @designkoksknivar_se, ja ni förstår. De försvinner sedan nästan alltid efter några dagar, när de märker att vi inte följer tillbaka. Detta är naturligtvis helt fel sätt att använda Twitter – tjänsten är ju inte ett räckviddsmedium i just den bemärkelsen. Det borde ju heller inte vara någon orimlig gissning att de som följer tillbaka (förutsatt att de inte är superintresserade av just köksnivar och bodybutter) inte direkt är de som lägger mest uppmärksamhet på vad som dyker upp i Twitter-feeden. Det största felet här är att man enbart ser Twitter som en kanal ut, och det är ju bara en liten del av storyn.
4. Kampanj-fenomenet. Jag tycker mig ofta kunna se ett samband här – det är ofta de som inte har något speciellt stort intresse av sociala medier som gör det här felet. De har insett att de inte kan blunda för utvecklingen längre, suckat lite, och sedan dragit igång en riktig bombmatta till kampanj. Det handlar ofta om driftiga personer, så allt är ordentligt genomfört, och oftast även tämligen påläst och korrekt. Men sen blir det tyst – väldigt tyst. Grundfelet här är givetvis det kortsiktiga fokuset, och det är ju genom långsiktigt arbete som de stora framgångarna skördas.
5. Lite här och där-fenomenet. Visst är det bra om man har tid att vara aktiv på såväl Twitter som Facebook och Youtube. Men hur ska konsumenten kunna hitta allt om det inte finns samlat på den egna webbplatsen? På internet bör man alltid se till att sitt material finnas så få klick bort som möjligt från konsumenten. Ett klick för mycket kan vara skillnaden som gör att man går miste om en genuint intresserad follower eller en engagerad Facebook-kontakt. Så in med Twitter-stream och Facebook-sida på webbplatsen – den bör vara basen som alla andra tjänster opererar ifrån.