Vi lever i en ständigt uppkopplad värld. En värld där brev, böcker och tidningar alltmer sällan trycks upp på papper och där det numera är möjligt att ge avancerade röstinstruktioner till en mobiltelefon. För oss i vuxen ålder känns de tidiga skolårens stavning- och grammatiklektioner i gamla dammiga klassrum med dålig luft väldigt avlägsen.
Faktum är dock att just kunskaper inom grammatik och stavning kanske aldrig har varit viktigare, för den genomsnittlige människan i västvärlden, än de är idag. I alla fall om vi talar om modern tid.
Ta din telefon till exempel. Hur mycket använder du den till att prata i, jämfört med användandet av mer eller mindre textbaserad kommunikation via SMS, appar, Facebook och andra sociala medier? Ja, det var en retorisk fråga.
När textkommunikationen blir en så stor del av våra liv blir det också betydligt mer uppenbart vilka som behärskar det skrivna ordet – och vilka som inte gör det. Du behöver bara scrolla igenom din Facebook-feed någon minut för att se skillnaderna. Halva Sveriges befolkning finns på Facebook, även de som tidigare aldrig har behövt uttrycka sig offentligt eller semi-offentligt genom text.
Klyftorna blir tydligare, och i och med textkommunikationens ökade betydelse också större. Detta fokus på variationen i språklig kompetens har också lett till en grammatisk elitism. Allt fler dömer såväl främlingar som vänner, och vissa argumenterar till och med för att bristfälligt språkbruk är en följd av en slarvig personlighet.
I en bloggpost hos Harvard Business Review skriver Kyle Wiens, VD på iFixit, att han aldrig anställer någon som gör grammatiska misstag. Det gäller även tjänster som egentligen inte har någonting med textkommunikation att göra.
“Grammar signifies more than just a person’s ability to remember high school English. I’ve found that people who make fewer mistakes on a grammar test also make fewer mistakes when they are doing something completely unrelated to writing — like stocking shelves or labeling parts.”
Eftersom Wiens inte anger någon annan källa för sitt påstående än sina egna erfarenheter, så tvivlar jag på att detta är empiriskt bevisat. Jag tror att man ska akta sig för att påstå att grammatiska misstag kan kopplas till misstag i andra sammanhang. Men Wiens text visar på en samhällsutveckling och en syn på det skrivna språket som — vare sig vi vill det eller ej — har gjort kunskaper inom stavning och grammatik till något som är viktigt för alla. Inte bara för oss i kommunikationsbranschen.