Etikett: Instagram

Digitala beteendeförändringar och vad de innebär

Det talas mycket om nya och pågående trender inom digital kommunikation och marknadsföring, men något som är minst lika viktigt som att se uppgående trender är att identifiera nedåtgående. Företag som inte gör det riskerar att bli nästa exempel à la Facit eller Kodak på inspirationsföreläsningar om ”förändring”. Jag har identifierat några beteendemönster att hålla koll på och vad dessa innebär för vår kommunikation.

Desktop används snart enbart på jobbet

När slog du på datorn för att göra något icke arbetsrelaterat senast? Är du tjänsteman så är risken ganska stor att det var länge sedan. Tidigare var datorn den centrala enheten i våra hushåll, något som hanterade allt från arbete till praktiska ärenden och underhållning. Den positionen har nu ersatts av mobilen och datorn har, förutom bland nischade grupper som gamers, reducerats till att endast bli ett arbetsredskap. I synnerhet underhållningen har i princip helt flyttat över till mobilen.

Vad innebär detta? Inom B2C är det helt centralt att nå sina målgrupper på mobilen, läsplattan eller kanske till och med på någon wearable tech-produkt som klockan. Annars finns det en uppenbar risk att inte nå dem alls.

Det ”öppna samtalet” inte längre lika öppet

När utvecklingen kring det som kom att kallas ”sociala medier” tog fart var öppenheten och transparensen en stor del av den allmänna uppfattningen kring vad förändringen handlade om. Då var Twitter det hetaste nätverket och hyllades för sina möjligheter till öppen kommunikation och samtal.

Men vill vi människor verkligen vara öppna och transparenta med allt? Nej, skulle det visa sig. Hos den nya generationen som växte upp med sociala medier har en stor del av kommunikationen kommit att flyttas till kanaler som möjliggör ett mer selektivt urval gällande vem som får ta del av vad. Idag sker kommunikationen allt oftare i slutna, privat meddelande-baserade kanaler som Snapchat och Whatsapp istället för på Twitter.

Vad innebär detta? Youtubeprofiler, stora instagrammare och andra influencers kör förstås fortfarande ”öppna” samtal. Men motorn bakom, det vill säga alla fans och konsumenter som sprider deras innehåll, spinner numera bakom stängda dörrar i större utsträckning än förut. Det är en förändring som är viktig att tänka på när man skapar kommunikation.

För unga är sociala tjänster en del av vardagen

Att unga människor har växt upp med de sociala tjänsterna innebär också att de i än större utsträckning har integrerats i vardagen. När någon i övre medelåldern skaffar ett konto på Instagram eller Snapchat är det en ny kul grej, som att skaffa en hobby. Men när en tonåring gör det är det i princip en naturlig del av deras utveckling, som att lära sig cykla eller ta studenten.

Att skicka PM är det nya ringa. Facebook-gruppen eller Whatsapp-tråden är det nya hänga på gården. Youtube, Instagram och Snapchat är det nya tv. Och så vidare.

Vad innebär detta? Förutom uppenbara saker som att exempelvis tv får tuffare konkurrens så betyder det att kraven på innehåll blir högre. Konsumenten som ser Instagram och Snapchat som en ny kul grej kan även se reklam och branded content där som nytt och kul. För den som ser tjänsterna som en naturlig del av vardagen existerar inte den dimensionen.

Digitalt är det nya normalläget

Att ”digital annonsering ökar” eller ”företagen ska satsa mer på digitalt nästa år” är i princip lika självklart som att solen går ner ikväll och upp imorgon. Egentligen borde jag stryka ordet ”digital” rakt igenom i den här texten. Det är ”kommunikation”, inte ”digital kommunikation”. För det är snarare det som inte är digitalt som avviker från normen.

Det räcker med att titta på människors vardag idag för att dra den slutsatsen. Nästan all kommunikation vi konsumerar är digital. Nyheter läser vi i mobilen på väg till jobbet, eller får via puffnotiser. Intervjuer lyssnar vi på i poddar. Vi messar och chattar istället för att ringa. Och så vidare.

Vad innebär detta? Framförallt att alla som jobbar med kommunikation måste förstå digitalt – även de som inte har en utpräglat digital tjänst. För snart kommer alla tjänster vara utpräglat digitala. Eller bara tjänster, helt enkelt.

Håller du med? Håller du inte med? Vill du tillägga något? Kommentera gärna. Toppbild: Samuel Zeller

Från information till person

Den nya generationen sociala medier bygger mer på eget innehåll och personligt berättande, och mindre på vidareförmedling av innehåll.

När tjänster som Snapchat och Instagram blir allt viktigare kanaler för många målgrupper, på bekostnad av Twitter – och kanske i viss mån även Facebook – så förändrar det förutsättningarna i grunden för många företag och organisationer. I och med framväxten av ny infrastruktur och nya beteenden så har spelplanen kastats om. I den nya generationen sociala tjänster så har informationsförmedlingen skruvats ner och det personliga innehållet skruvats upp.

Sämre infrastruktur för att dela

Även om Twitter och Facebook är i grunden är personliga nätverk, så har de i stor utsträckning fungerat som mer eller mindre öppna informationsförmedlingstjänster. Spridning eller ”kuratering” av innehåll som man inte har producerat själv men som man bedömer som relevant för målgruppen – det vill säga sina vänner och följare – har alltid varit en viktig del. Det kan handla om nyhetsartiklar, videoklipp eller reklam. Det har varit en affär där alla är vinnare – innehållsägaren som får exponering, avsändaren får ”låna” bra innehåll till sin egen kommunikation, och mottagaren får hjälp att hitta innehållet.

På Snapchat och Instagram kommer den här typen av informationsförmedling oftast i andra hand. Tjänsterna är helt enkelt inte byggda för det. Bilder och videor har oftast copyright som ställer till problem (detta gäller ju framförallt företag och organisationer som vill ”låna” innehåll), och Snapchat har fram tills alldeles nyligen inte ens haft någon funktion för att publicera annat material än det som användaren själv producerar ”här och nu”. Även om det självklart är möjligt att sprida innehåll, till exempel genom att tagga vänner i kommentarer på Instagram eller vidarebefordra från Discover i Snapchat, så finns ett tydligt inbyggt fokus på egenproducerat innehåll.

En infrastruktur för det personliga berättandet

Den personliga avsändaren har alltid varit en viktig ingrediens i sociala medier-världen, något som var tydligt redan när de första stora bloggarna växte fram. Men skillnaden då från nu är att den nya infrastrukturen i princip helt utestänger den opersonliga avsändaren. En blogg eller ett Twitterkonto om exempelvis musik behövde aldrig vara personligt, det kunde till och med vara anonymt. Ett Snapchatkonto kräver däremot en person som avsändare, hela tjänsten bygger i princip på det.

Valmöjligheten gällande personligt eller icke-personligt håller alltså på att försvinna. Om det personliga tilltalet tidigare var ett extra plus i kanten så är det nu på väg att bli en hygienfaktor.

Vad innebär detta för organisationer och företag?

Jag skulle säga att det framförallt innebär tre saker.

  • Större beroende av egenproducerat material. Möjligheterna att låna andras material för att kommunicera till målgruppen minskar, samtidigt som de tekniska kravspecifikationerna höjs, framförallt gällande att producera bild- och videomaterial av hög kvalitet.
  • Större utmaning för organisationer som inte är klassiskt fotogeneriska. Det går inte att komma ifrån att vissa har enklare än andra att producera eget innehåll som gör sig bra på Snapchat och Instagram. Exempelvis mode- och resebranschen. Säljer du kullager är utmaningen större.
  • Ambassadörer blir viktigare. Alla organisationer kommer att behöva arbeta med personliga ambassadörer, oavsett om det handlar om försäljning, bygga varumärke, employer brandning eller opinionsbildning.

Håller du med? Håller du inte med? Vill du lägga till något? Kommentera gärna nedan, på Twitter eller på Facebook. Toppbild: Gilles Lambert

Ja – du kan driva trafik från Instagram

trafik

Går det att driva trafik från Instagram, eller är det endast en varumärkesbyggande plattform? Jag hävdar att det går alldeles utmärkt att både bygga varumärke och driva trafik.

Instagram är det hetaste sociala nätverket just nu – i alla fall i Sverige. Det blev extra tydligt när Stiftelsen för Internetinfrastruktur släppte ett kapitel ur den årliga rapporten ”Svenskarna och internet”. Andelen svenskar som använder Instagram har ökat från 15 procent 2013 till 28 procent i år. Sedan tidigare vet vi bland annat också att innehåll på Instagram driver 15 gånger mer engagemang än innehåll på Facebook och 40 gånger mer än på Twitter.

Print

När det pratas kommersiell kommunikation på Instagram så heter det ofta att det är ett bra sätt att stärka varumärket – men att det är svårt att driva trafik. Argumentet för detta är att det inte är möjligt att länka från poster på Instagram – och därmed inte möjligt att leda och mäta referenstrafik. Men att möjligheterna att mäta trafiken är begränsade betyder ju inte att trafiken inte existerar.

”Men att möjligheterna att mäta trafiken är begränsade betyder ju inte att trafiken inte existerar.”

Jag hävdar att det visst går att driva trafik från Instagram. Dessutom tror jag också att kvaliteten på trafiken generellt sett är högre än den från många andra sociala nätverk. Detta just tack vare att det inte går att länka.

Frånvaron av länkar gör nämligen att det kräver en viss handpåläggning från användaren för att besöka din sajt. Hen måste antingen gå in på din profil och följa länken där, eller rentav kopiera eller knappa in den url du har angett i ditt inlägg i webbläsaren. För att göra detta krävs förstås att man verkligen är intresserad av att besöka sajten. I alla fall betydligt mer intresserad än när man slentrianklickar på en länk på exempelvis Facebook.

Jämfört med Facebook och Twitter så har dessutom Instagram ytterligare fördelar som – enligt mig – gör en Instagram-följare mer värdefull än sina motsvarigheter på de andra två nätverken. Vilket du förstås bör ta vara på.

Instagrams ofiltrerade flöde tvingar användarna att vara mer selektiva med vilka de följer. För en Facebook-användare är 2 000 relationer i form av vänner, varumärken, organisationer och korpfotbollslag hanterbart tack vare algoritmen. 2 000 relationer på Instagram är däremot svårare att hantera. Den genomsnittlige Instagram-följaren är därför sannolikt mer intresserad av ditt varumärke än den genomsnittlige Facebook-följaren. För på Facebook finns det inga garantier för att en följare någonsin ser det du postar.

Om vi sen tar Twitter – som ju precis som Instagram saknar algoritm – så har det ett betydligt snabbare flöde där information snabbare försvinner i bruset. En tweet på Twitter drunknar helt enkelt snabbare i informationsströmmen än en bild på Instagram. Även om dina följare rent teoretisk exponeras för allt ditt innehåll så finns risken att de i praktiken aldrig ser det. Den risken är större på Twitter än på Instagram.

3 tips för att driva och mäta trafik

Med detta i bakhuvudet så kan du börja testa att driva trafik till din sajt. Här är några tips.

  • Skapa en speciell landningssida på din sajt för Instagram. På så sätt kan du enkelt mäta trafiken till den specifika sidan och komma runt problemet med referenstrafiken.
  • Använd en kort och tydlig url. Denna kan kommuniceras antingen direkt i bilden, i bildbeskrivningen eller på profilsidan – på den sistnämnda blir den ju också klickbar.
  • Använd dig av call to action. Var tydlig med varför de ska besöka din sajt och hur de gör detta.

Till sist – den självklara hygienfaktorn. Var noga med att inte kompromissa med kvaliteten på ditt innehåll. Utan bra innehåll kommer givetvis inget socialt nätverk att driva någon trafik. Men det visste du ju redan.

Bilder: Flickr.com/Ahmed Hashim, Stiftelsen för Internetinfrastruktur