Eftersom journalistiken idag konkurrerar med organisationer, privatpersoner, bloggar och mycket annat som informationsförmedlare så ställer det också högre krav på journalisterna. Detta var något som jag behandlade i en text på Ajour i veckan, i samband med att Anders Lundqvist på DN Sport bedömde de olika lagens chanser att gå vidare från åttondelsfinalerna i fotbollens Champions League. Min kritik mot Lundqvist gick ut på att han gjorde det för lätt för sig.
- Han använde sig av siffror som verkar vara helt godtyckliga
- Han motiverade inte varför han tror som han gör, mer än i extremt korta ordalag
Jag tror att den här typen av journalistik har spelat ut sin roll. En välformulerad och resonerande krönika är fortfarande lika läsvärd idag, men om man som läsare bara vill ha siffror och sannolikhet så finns det i dagens datadrivna samhälle bättre sätt att få detta på.
Ytterligare en incident som visar hur tillgången till data har gjort det tuffare för journalister är det i USA uppmärksammade bråket mellan Tesla Motors och New York Times. Journalisten John M. Broeder på Times sågade Teslas senaste elbil efter att batteriet laddats ur under hans testkörning, vilket fick aktiekursen att sjunka. Det hela fick dock en oväntad vändning när Teslas grundare Elon Musk presenterade data som bevisade att Broeder själv orsakat urladdningen av batteriet.
Journalister som förut har kunnat göra lite som de vill lever numera i en tuffare verklighet. De kan, som i Broeders fall, bli granskade av aktörerna de skriver om. Men de kan också, som i Lundqvists fall, bli granskade av läsarna som enkelt kan jämföra hans egna siffror med andra, bättre underbyggda sådana.
Kvar finns då endast några omotiverade åsikter – något som läsarna redan drunknar i på Facebook, Twitter och bloggar. Att hamna i det facket tror jag knappast gynnar de tidningar som just nu kämpar hårt för att behålla sin relevans.
